Projet Babel forum Babel
Contact - Règles du forum - Index du projet - Babéliens
INSCRIPTION - Connexion - Profil - Messages personnels
Clavier - Dictionnaires

Dictionnaire Babel

recherche sur le forum
Fråga en svensk om svenska (og kanskje litt norsk)! - Forum scandinave - Forum Babel
Fråga en svensk om svenska (og kanskje litt norsk)!
Aller à la page Précédente  1, 2, 3  Suivante
Créer un nouveau sujet Répondre au sujet Forum Babel Index -> Forum scandinave
Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant
Auteur Message
Zwielicht



Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1223
Lieu: la rencontre des eaux

Messageécrit le Monday 18 Jun 07, 8:31 Répondre en citant ce message   

Rémi a écrit:
Långt = Det mäts i cm, km, mil etc.
Länge = det mäts i tid.
På franska finns det bara ett enda ord för dessa två svenska orden
Det är jag inte helt säker på. Man kan ju säga :
"en lång månad"
"en lång dag"
"på lång tid"
"Hur lång tid ...?"
"ett långt liv"
"Hur långt är ett dygn?"

--> Lång(t) kan också mäts i tid.
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Zwielicht



Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1223
Lieu: la rencontre des eaux

Messageécrit le Monday 18 Jun 07, 9:08 Répondre en citant ce message   

Bonjour svensken!
svensken a écrit:
Je commence avec le français avant je continue avec le suédios!
Petit anglicisme ici.. même si je comprends. Il serait préférable d'écrire:
Je commence avec le français avant de continuer avec le suédois! (infinitif)
ou
Je commence avec le français et ensuite je continue avec le suédois!
svensken a écrit:
Merci! sourire Maintenant je comprends. (C'est vrai? Je veux écrire "Now I understand"/"Nu förstår jag". Il y a une expression qui est plus usuel?)
Maintenant je comprends passe très bien. Nous disons toutefois plus souvent : Je comprends maintenant.

Bien que vous ayez trouvé le genre de expression, vous avez oublié d'accorder l'adjectif qui le suit:
Il y a une expression qui est plus usuelle?
Je crois que courant(e) ou commun(e) serait un meilleur adjectif qu'usuel(le), ici. Mais ça passe tout de même très bien.
svensken a écrit:
Oui, c'est très mieux! Merci! sourire
De rien! Avec plaisir sourire
On ne peut pas vraiment dire très mieux. On dit plutôt beaucoup mieux. Je crois qu'on utilise [i]beaucoup[/i] quand l'adjectif le suivant est un comparatif:
Il va très vite
Il va beaucoup plus vite
(comparatif)

svensken a écrit:
Merci! sourire Oui, je sens que ma mémoire revient.
Souvent quand on parle de parties du corps, on utilise les formes pronominales des verbes:
Je me brosse les dents sourire
au lieu de
Je brosse mes dents pleure ou très triste
Je me lave les mains, etc.

Avec mémoire, c'est un peu comme avec d'autres parties du corps. On dit plutôt:
je sens que la mémoire me revient

svensken a écrit:
C'est très bien d'avoir un person qui peut me raconter les fautes qui je fais en français!
person (sv) = personne (fr)
Et personne est féminin, même si la personne désignée par le mot (ici, moi-même, de sexe masculin) est du genre masculin.
Arnold Schwarzenegger est une personne célèbre

qui est un pronom relatif personnel. Il faut utiliser que.

raconter s'utilise surtout pour parler de long récits. Un peu comme berätta ?

C'est très bien d'avoir une personne qui peut me faire remarquer les fautes que je fais en français!
svensken a écrit:
Maintenant je vais aller à mon dentiste... (un contrôle de routine Clin d'œil ) Je continue avec le suedois quand je suis de retour!
Chez s'emploie souvent comme préposition (au lieu de à) quand il est question de lieux occupés par une personne. Chez a une connotation de maison. Un peu comme hos ?

Chez le coiffeur
Au salon de coiffure
Chez le directeur
À la direction
Chez l'épicier
Au marché


Il faut aussi conjuguer la deuxième phrase au futur si on utilise le verbe être, lequel désigne un état. Sinon il faut utiliser un verbe d'action. Donc :

Maintenant je vais aller chez mon dentiste... (un contrôle de routine Clin d'œil ) Je continue avec le suédois quand je reviens !
ou
Maintenant je vais aller chez mon dentiste... (un contrôle de routine Clin d'œil ) Je continuerai avec le suédois quand je serai de retour!
ou
Maintenant je vais aller chez mon dentiste... (un contrôle de routine Clin d'œil ) Je continuerai avec le suédois quand je reviendrai !

Je préfère les second et troisième exemples car votre première phrase (je vais aller) est au futur.

Alors voilà. Il y avait plusieurs cas difficiles dans ces phrases. Ne vous découragez pas !

Je vais aborder le texte suédois demain.
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Monday 18 Jun 07, 21:18 Répondre en citant ce message   

Hej Rémi och Zwielicht!

Rémi a écrit:
Det där med "säga" och "säja" är långt ifrån lika självklart för de flesta Svenskar. Jag haft en diskussion med flera kompissar om detta, och 70% av dem skriver fel (som jag gjorde, alltså). Vad det beror på vet jag inte så riktigt, men det är rätt så konstigt, tycker jag...
Ooops! embarrassé Nu har jag slagit upp "säja" i en ordbok (som man kan lita på), och det stod faktiskt med som en alternativ stavning till "säga". Jag trodde att "säja" var något man skrev slentrianmässigt. Det är dock "säga" som är ursprungsstavningen och som används offentligt i böcker, tidningar, mm. Jag upplever inte att någon särskilt stor del av svenska folket skriver "säja" istället för "säga" - inte ens på forum och liknande! (I alla fall inte om de som skriver där är över 15 år! Clin d'œil )

Rémi a écrit:
"Våran" är helt klart talspråk, liksom vårat (i neutrum). Men det är så vanligt att säga så... (här uppe i alla fall)
Precis, "våran" (eg. "vår") och "vårat" (eg. "vårt") är det många som säger, men skriver de det så skriver de FEL! Clin d'œil
(Själv försöker jag att så lite som möjligt säga "våran" och "vårat", för det är ju inte bara fel utan låter även mindre bra än om man skulle säga "vår" och "vårt".)!!! sourire

Zwielicht a écrit:
Rémi a écrit:
Långt = Det mäts i cm, km, mil etc.
Länge = det mäts i tid.
På franska finns det bara ett enda ord för dessa två svenska orden
Det är jag inte helt säker på. Man kan ju säga :
"en lång månad"
"en lång dag"
"på lång tid"
"Hur lång tid ...?"
"ett långt liv"
"Hur långt är ett dygn?"

--> Lång(t) kan också mäts i tid.


svensken a écrit:
Zwielicht a écrit:
långt --> adverb
länge --> adjektiv
?
Både långt och länge är adverb i det här fallet. De beskriver hur (under hur lång tid eller hur långt in i Frankrike) jag har vistats.

Observera dock att "långt" kan vara ett adjektiv syftande på ett neutralt substantiv. (Om det syftar på ett substantiv som tillhör reale heter det "lång".)


Kära vänner! très content Ni har rätt båda två fast ni pratar om olika saker!

Rémi pratar om de två adverben ”långt” (t.ex. ”Jag cyklar långt”) och "länge" (t.ex. ”Jag cyklar länge”). Där har du/han helt rätt i att ”länge” är ett mått på tid och ”långt” är ett mått på längd av en sträcka.

Zwielicht pratar om adjektivet "lång(t)" (t.ex. ”en lång väg” / ”ett långt liv”). Du/han har helt rätt i att det adjektivet både kan vara ett mått på länd av sträcka och ett mått på tid.

Sammanfattning
lång – adjektiv (mått på längd eller tid)
långt – adjektiv eller adverb (adjektivet kan mäta både längd och tid medan adverbet bara kan mäta längd)
länge – adverb (endast ett mått på tid)

Ha det bra! très content
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Rémi
Animateur


Inscrit le: 25 Mar 2005
Messages: 749
Lieu: Paris + Laponie suédoise

Messageécrit le Monday 18 Jun 07, 23:03 Répondre en citant ce message   

Tjena Svensken!

Om jag får vara lite petnoga, så måste jag faktiskt rätta dig med en liten sak:
Du skrev "en alternativ stavning" och det är faktiskt fel. Man skall ju antingen skriva "en alternativstavning", eller " ett stavningsalternativ". Clin d'œil
Säg gärna till om jag tar fel! très content
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Tuesday 19 Jun 07, 20:04 Répondre en citant ce message   

Tjenixen Rémi!

I det här fallet kan man faktiskt skriva både "en alternativ stavning" och "en alternativstavning" eftersom adjektivet "alternativ" existerar och inte ändrar betydelsen på meningen jämfört med om jag skulle skrivit ett sammansatt ord. Jag tyckte att det i det här fallet såg bättre ut att skriva det som två ord.

I andra fall kan särskrivningar dock helt ändra betydelsen på meningar! Gå gärna in på dessa sidor och hitta många kul exempel! très content
- www.avigsidan.com (klicka på "Sär skrivningar")
- www.skrivihop.nu (klicka på "Exempel" och "Bildexempel" i menyn till vänster)

Trevlig läsning! Många exempel kan verkligen ge en ett gott skratt! très content Ibland undrar man verkligen hur folk lyckas...
McDonald's hade, i alla sina svenska restauranger, länge skyltar med texten "Rök fritt". Clin d'œil Jag tror att de har bytt ut dem nu...tur det!!!
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Rémi
Animateur


Inscrit le: 25 Mar 2005
Messages: 749
Lieu: Paris + Laponie suédoise

Messageécrit le Tuesday 19 Jun 07, 22:03 Répondre en citant ce message   

Au temps pour moi ! moqueur Je comprends mieux après ton explication. Ça me paraissait bizarre et illogique au premier abord, mais non, tu as tout à fait raison ! très content

Får jag fråga dig en helt annan sak? Har du lärt dig franska på skolan eller via självläsning eller i Frankrike, eller... ? Du skriver väldigt flyttande och fritt, även om du givetvis gör några fel. Ofta är deet så att folk inte törs använda ett främmande språk för de tycker att de inte behärskar det tillräckligt bra, men att våga är vägen till framgång! Fortsätt så! très content
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Wednesday 20 Jun 07, 17:36 Répondre en citant ce message   

Det är jättebra att ni frågar om ni tycker något att av det jag skriver är konstigt. Jag brukar försöka se till så att det jag skriver här är så språkligt korrekt som möjligt för att inte förvirra, men visst kan det hända att jag skriver fel även på svenska. (Det är ju dock inte lika vanligt som när jag skriver franska... Clin d'œil ) Men som sagt är det bra att ni frågar! sourire

Den franska jag kan har jag lärt mig i skolan under fyra år. Jag läste franska på högstadiet (åk 7-9) och första året på gymnasiet. Det var dock några år sedan jag läste franska nu, och även ett par år sedan jag var i Frankrike och kunde praktisera den där, så det känns att min franska har blivit lite ringrostig. Mest är det ord som försvinner. Så därför är det bra att jag får öva lite här! sourire

Ha det fint! sourire
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Aszev



Inscrit le: 05 Apr 2006
Messages: 32
Lieu: Suède

Messageécrit le Saturday 23 Jun 07, 2:51 Répondre en citant ce message   

svensken a écrit:
Rémi a écrit:
"Våran" är helt klart talspråk, liksom vårat (i neutrum). Men det är så vanligt att säga så... (här uppe i alla fall)
Precis, "våran" (eg. "vår") och "vårat" (eg. "vårt") är det många som säger, men skriver de det så skriver de FEL! Clin d'œil
(Själv försöker jag att så lite som möjligt säga "våran" och "vårat", för det är ju inte bara fel utan låter även mindre bra än om man skulle säga "vår" och "vårt".)!!! sourire
Det är sant att våran och vårat inte är accepterade som riktiga i boksvenskt skriftspråk, men att påstå att de skulle vara fel är väl ändå att ta i.

våran är bildat av analogi till maskulina adjektiv i singular, som slutar på -an; i boksvenska återfinns detta i frusna uttryck såsom i godan ro eller i ljusan låga.

Man kan ju alltså säga att det finns en anledning till att folk säger våran Clin d'œil

Variation i tal är det för övrigt något som det finns alldeles för lite av i Sverige idag, på grund av dialektmorden utförda av den almänna folkskolan på 1800- och 1900-talet triste
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Sunday 24 Jun 07, 13:27 Répondre en citant ce message   

Aszev a écrit:
Det är sant att våran och vårat inte är accepterade som riktiga i boksvenskt skriftspråk, men att påstå att de skulle vara fel är väl ändå att ta i.

våran är bildat av analogi till maskulina adjektiv i singular, som slutar på -an; i boksvenska återfinns detta i frusna uttryck såsom i godan ro eller i ljusan låga.

Man kan ju alltså säga att det finns en anledning till att folk säger våran Clin d'œil

Variation i tal är det för övrigt något som det finns alldeles för lite av i Sverige idag, på grund av dialektmorden utförda av den almänna folkskolan på 1800- och 1900-talet triste


Visst finns det anledningar till att en del säger "våran" istället för "vår" och "vårat" istället för "vårt", men det finns ju inget som säger att det skulle vara korrekt för det! sourire Det är inte accepterat som skriftspråk i Sverige (inte ännu i alla fall Clin d'œil ).

"I godan ro" och "i ljusan låga" är däremot, precis som du säger, korrekt skriftspråk. Jag tror dock inte att det finns så många fler exempel på det här fenomenet...de här är ju gamla uttryck som blivit orörda.

Folkskolans "dialektmord" som du talar om tror jag hade större effekt på skriftspråket än på talspråket. Man lärde här ut standardiserade former av svensk stavning. Tur det tycker jag nog, annars hade vi haft samma stavningskaos som man har i Norge idag, med massor med olika stavningar för ett och samma ord. Allt beroende på varifrån personen som skrivit det kommer ifrån.

Dialekter finns absolut kvar i Sverige och det finns stora uttalsskillnader mellan olika dialekter. Jag tycker det är jättehärligt och intressant med alla dialekter. Däremot upplever jag att dialekterna börjar slätas ut, inte mycket men lite grann. Ju längre ner i åldrarna man tittar, desto mer "rikssvenska" (något slags sörmländska/uppländska/stockholmska) upplever jag att man pratar. Det tycker jag är synd. triste (Det var kanske det du syftade på?)

För de som vill lyssna på lite olika svenska dialekter föreslår jag att man går in på följande sida:
http://swedia.ling.gu.se/snabbmeny.html

Där finns många dialekter att lyssna på! En del är väldigt extrema (knappt så att jag förstår vad de säger! sourire ), speciellt bland äldre människor. För varje dialekt finns ljudinspelningar av fyra olika personer med olika kön och ålder, och för varje ljudinspelning en transkribering och en "översättning".
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Aszev



Inscrit le: 05 Apr 2006
Messages: 32
Lieu: Suède

Messageécrit le Sunday 24 Jun 07, 18:20 Répondre en citant ce message   

svensken a écrit:
Aszev a écrit:
Det är sant att våran och vårat inte är accepterade som riktiga i boksvenskt skriftspråk, men att påstå att de skulle vara fel är väl ändå att ta i.

våran är bildat av analogi till maskulina adjektiv i singular, som slutar på -an; i boksvenska återfinns detta i frusna uttryck såsom i godan ro eller i ljusan låga.

Man kan ju alltså säga att det finns en anledning till att folk säger våran Clin d'œil

Variation i tal är det för övrigt något som det finns alldeles för lite av i Sverige idag, på grund av dialektmorden utförda av den almänna folkskolan på 1800- och 1900-talet triste


Visst finns det anledningar till att en del säger "våran" istället för "vår" och "vårat" istället för "vårt", men det finns ju inget som säger att det skulle vara korrekt för det! sourire Det är inte accepterat som skriftspråk i Sverige (inte ännu i alla fall Clin d'œil ).

"I godan ro" och "i ljusan låga" är däremot, precis som du säger, korrekt skriftspråk. Jag tror dock inte att det finns så många fler exempel på det här fenomenet...de här är ju gamla uttryck som blivit orörda.
Man måste dock minnas att skriftspråket inte är språket. våran må vara inkorrekt i boksvenska, men dialektalt och talspråksmässigt bör man nog ändå påstå att det är riktigt.

Frusna uttryck finns det för övrigt ganska godt om, när man börjar leta efter dem. t.ex. ånyo, ett ord som är intressant i två bemärkelser. Dels för att det behåller dativändelsen, men också för att det behåller den äldre formen å (dagens ).

Det finns ju även ganska vanliga uttryck som till havs, där hav får ett -s av den enkla anledningen att till styrde genitiv i fornsvenska. sourire

svensken a écrit:
Folkskolans "dialektmord" som du talar om tror jag hade större effekt på skriftspråket än på talspråket. Man lärde här ut standardiserade former av svensk stavning. Tur det tycker jag nog, annars hade vi haft samma stavningskaos som man har i Norge idag, med massor med olika stavningar för ett och samma ord. Allt beroende på varifrån personen som skrivit det kommer ifrån.

Dialekter finns absolut kvar i Sverige och det finns stora uttalsskillnader mellan olika dialekter. Jag tycker det är jättehärligt och intressant med alla dialekter. Däremot upplever jag att dialekterna börjar slätas ut, inte mycket men lite grann. Ju längre ner i åldrarna man tittar, desto mer "rikssvenska" (något slags sörmländska/uppländska/stockholmska) upplever jag att man pratar. Det tycker jag är synd. triste (Det var kanske det du syftade på?)

För de som vill lyssna på lite olika svenska dialekter föreslår jag att man går in på följande sida:
http://swedia.ling.gu.se/snabbmeny.html

Där finns många dialekter att lyssna på! En del är väldigt extrema (knappt så att jag förstår vad de säger! sourire ), speciellt bland äldre människor. För varje dialekt finns ljudinspelningar av fyra olika personer med olika kön och ålder, och för varje ljudinspelning en transkribering och en "översättning".
Jag skulle nog vilja påstå att de flesta av dem inte alls är extrema. Snarare är det så att även de äldre talarna på den sidan har fått sina dialekter utslätade till en viss grad. Allt beror ju iochförsig på hvad man väljer att kalla dialekt. För mig är en dialekt mer än bara en särskild accent, som det blir mer och mer idag. En dialekt bör i mina ögon ha egna ord, uttryck och viss egen grammatik. Detta saknas fullständigt i de flesta 'dialekter' som finns idag (med undantag för ett visst lokalt ordförråd).

En bra sida som illustrerar olika dialektala förekomster inom Sveriges gränser är denna. För Norge finns denna och för Danmark denna.

Situationen i Danmark är jag osäker på, men i Sverige är iaf de flesta genuint dialektala drag redan utrotade. Jämför Norge där man aldrig hade någon dialektrensning, där frodas de än idag och man ser på bokspråket just som man bör göra, nämligen som ett skriftspråk och inget annat. (Någon norrman får väl rätta mig här om jag misstar mig)

Notera även hur de ofta överlappar landsgränserna, ännu ett skäl för att tala om ett skandinaviskt språk istället för tre olika som man gör idag.

F.ö. har situationen med två skriftspråk i Norge inte något att göra med att dialekterna skulle skilja sig mycket. Det har snarare att göra med att det fanns en politisk vilja att renska ut danskan ur språket, vilket ledde till nynorsk. I Sverige finns inte alls samma problem (här rensades danskan ut runt 1500-talet om jag minns rätt), utan här hade vi ett svenskt skriftspråk men ändå dialektal variation. Det var först med den almänna folkskolan som man fick för sig att skriftspråket skulle vara talnorm (vilket enligt min mening är helt uppåt väggarna, eftersom boksvenska inte ens är historiskt levande på många punkter, utan en ren skrivbordsprodukt).

</rant>

Hoppas det inte blev för mycket nu moqueur

/Aszev
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Monday 25 Jun 07, 21:34 Répondre en citant ce message   

Aszev a écrit:
svensken a écrit:
"I godan ro" och "i ljusan låga" är däremot, precis som du säger, korrekt skriftspråk. Jag tror dock inte att det finns så många fler exempel på det här fenomenet...de här är ju gamla uttryck som blivit orörda.
Frusna uttryck finns det för övrigt ganska godt om, när man börjar leta efter dem. t.ex. ånyo, ett ord som är intressant i två bemärkelser. Dels för att det behåller dativändelsen, men också för att det behåller den äldre formen å (dagens ).
Jag borde kanske förtydliga att jag naturligtvis inte menade att "i godan ro" och "i ljusan låga" är de enda exemplen på gamla uttryck som bevarats, utan i stort sett de enda exemplen på den typen av adjektiv med ändelsen -an.

Aszev a écrit:
Man måste dock minnas att skriftspråket inte är språket. våran må vara inkorrekt i boksvenska, men dialektalt och talspråksmässigt bör man nog ändå påstå att det är riktigt.
Ja, det är ju ingen som kommer att gå i taket om man hör någon säga "våran" i en mening. När man sedan själv väljer ord till sina talade meningar är det ju upp till en själv att avgöra vad man tycker låter bäst. Talspråket är ju tack och lov så mycket rikare på valmöjligheter än skriftspråket eftersom det talspråkets ordförråd ju även innehåller skriftspråkets ordförråd!

Aszev a écrit:
Jag skulle nog vilja påstå att de flesta av dem inte alls är extrema. Snarare är det så att även de äldre talarna på den sidan har fått sina dialekter utslätade till en viss grad. Allt beror ju iochförsig på hvad man väljer att kalla dialekt. För mig är en dialekt mer än bara en särskild accent, som det blir mer och mer idag. En dialekt bör i mina ögon ha egna ord, uttryck och viss egen grammatik. Detta saknas fullständigt i de flesta 'dialekter' som finns idag (med undantag för ett visst lokalt ordförråd).
Ok, det var ingen generös definition av "dialekt", det! Personligen vill jag ändå t.ex. kalla värmländskan för en dialekt trots att den i huvudsak skiljer sig i uttal gentemot andra dialekter. Vissa lokala ord finns ju, vilket är trevligt. Att t.ex. "bok" heter "boka" bestämd form i (en del, framför allt bland äldre) värmländskt talspråk tycker jag också är trevligt. Däremot tycker jag att det är skönt att dessa uttalsskillnader bara är skillnader i just uttal och inte i stavning. Det verkar lite osmidigt att ha det som det är i Norge, där både "boka" och "boken" är skriftligt korrekta bestämda former av "bok" bara för att olika dialekter vill skriva som de uttalar och att man accepterat det. Det skulle nog kännas lite rörigt. Jag tycker att det räcker med att vi låter lite olika, men det tycker jag å andra sidan att man bör bevara! Det är ju synd att dialekterna slätas ut.

Aszev a écrit:
Hoppas det inte blev för mycket nu moqueur
Nej, då! Det är bara kul att diskutera med någon som verkar så kunnig! sourire
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Aszev



Inscrit le: 05 Apr 2006
Messages: 32
Lieu: Suède

Messageécrit le Tuesday 26 Jun 07, 0:39 Répondre en citant ce message   

svensken a écrit:
Aszev a écrit:
svensken a écrit:
"I godan ro" och "i ljusan låga" är däremot, precis som du säger, korrekt skriftspråk. Jag tror dock inte att det finns så många fler exempel på det här fenomenet...de här är ju gamla uttryck som blivit orörda.
Frusna uttryck finns det för övrigt ganska godt om, när man börjar leta efter dem. t.ex. ånyo, ett ord som är intressant i två bemärkelser. Dels för att det behåller dativändelsen, men också för att det behåller den äldre formen å (dagens ).
Jag borde kanske förtydliga att jag naturligtvis inte menade att "i godan ro" och "i ljusan låga" är de enda exemplen på gamla uttryck som bevarats, utan i stort sett de enda exemplen på den typen av adjektiv med ändelsen -an.
Ja det är sant, eftersom i i denna situation styrde ackusativ. Dock finns det med största sannolikhet ett antal genumina dialekter som har det kvar i normalt språkbruk. (även om de troligtvis har dödats nu)

svensken a écrit:
Aszev a écrit:
Jag skulle nog vilja påstå att de flesta av dem inte alls är extrema. Snarare är det så att även de äldre talarna på den sidan har fått sina dialekter utslätade till en viss grad. Allt beror ju iochförsig på hvad man väljer att kalla dialekt. För mig är en dialekt mer än bara en särskild accent, som det blir mer och mer idag. En dialekt bör i mina ögon ha egna ord, uttryck och viss egen grammatik. Detta saknas fullständigt i de flesta 'dialekter' som finns idag (med undantag för ett visst lokalt ordförråd).
Ok, det var ingen generös definition av "dialekt", det! Personligen vill jag ändå t.ex. kalla värmländskan för en dialekt trots att den i huvudsak skiljer sig i uttal gentemot andra dialekter. Vissa lokala ord finns ju, vilket är trevligt. Att t.ex. "bok" heter "boka" bestämd form i (en del, framför allt bland äldre) värmländskt talspråk tycker jag också är trevligt. Däremot tycker jag att det är skönt att dessa uttalsskillnader bara är skillnader i just uttal och inte i stavning. Det verkar lite osmidigt att ha det som det är i Norge, där både "boka" och "boken" är skriftligt korrekta bestämda former av "bok" bara för att olika dialekter vill skriva som de uttalar och att man accepterat det. Det skulle nog kännas lite rörigt. Jag tycker att det räcker med att vi låter lite olika, men det tycker jag å andra sidan att man bör bevara! Det är ju synd att dialekterna slätas ut.

På denna bilden kan man se hur de genuina dialekterna markerar femininum i ord som t.ex. bok. Det intressanta är att det bara är de röda områdena som har slagit ihop femininum med maskulinum! (är lite osäker på de små fälten i Smålandstrakten där, men poängen kvarstår). Här ser man tydligt att i en överväldigande majoritet av dialekterna (de i grönt) heter 'boken' faktiskt boka, och inget annat! Ännu ett exempel på boksvenskans misslyckande i mina ögon.

svensken a écrit:
Aszev a écrit:
Hoppas det inte blev för mycket nu moqueur
Nej, då! Det är bara kul att diskutera med någon som verkar så kunnig! sourire
Det är nog en illusion, men för all del sourire
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Zwielicht



Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1223
Lieu: la rencontre des eaux

Messageécrit le Tuesday 26 Jun 07, 15:05 Répondre en citant ce message   

svensken a écrit:
Jag har aldrig sett det engelska ordet "stall"...jag trodde det bara kunde heta "stable"...?
stall härstammar från forntyskan, medan stable härstammar från latinets. På engelska är ett stall en plats (ett "varelse") i ett stall (stable). Det finns flera stalls (engelska) i en stable (engelska).

På engelska finns det flera ord som börjar med S+[konsonant] och härstammar från latinets, ibland från fornfranskan. De motsvarande orden på franska börjar ofta med ett É eller med ES. Till exempel:
étable = stable
étranger = stranger
espion = spy
esprit = spirit

osv..

Har du firat midsommar i år ? Jag tror att det var för 5 dagar sedan. Här* firas midsommar på 23 och 24 juni. Det heter Saint Jean efter Johannes döparen (den kristna högtid). Den är Québecs officiella nationaldag.

*inte precis här, men ett par km bort. Québec är där jag kommer från. Trots jag inte bor där längre, bor jag fortfarande nära gransen.
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Tuesday 26 Jun 07, 17:10 Répondre en citant ce message   

Zwielicht a écrit:
stall härstammar från forntyskan, medan stable härstammar från latinets. På engelska finns det flera ord som börjar med S+[konsonant] och härstammar från latinets, ibland från fornfranskan. Motsvarande ord på franska börjar med ett É eller ES.
Ok, där ser man! sourire

Språkkommentarer:
Jag vet att du i något tidigare inlägg har skrivit "härstammar från latinets" istället för "härstammar från latinet". "Latin" ska alltså här bara stå i bestämd form, och inte i bestämd form genitiv. Det är även korrekt att skriva dina meningar på följande sätt:
"stall härstammar från forntyska, medan stable härstammar från latin. På engelska finns [...] härstammar från latin, ibland från fornfranska."

Zwielicht a écrit:
Har du firat midsommar i år ? Jag tror att det var för 5 dagar sedan. Här* firas midsommar på 23 och 24 juni. Det heter Saint-Jean efter Johannes döparen (den kristna högtid). Den är Québecs officiella nationaldag.

*inte precis här, men ett par km bort
**Québec är där jag komma från
Jag börjar med språkkommentarerna, för de är så få!
1. I Sverige är det korrekt att skriva datum så som du har gjort, t.ex. 24 juni (uttalas "tjugofjärde juni"). (Aszev, nu tycker du att jag borde skrivit att det uttalas "tju'fjärde juni" eftersom det är så man verkligen säger i nio fall av tio, men det känns så väldigt konstigt att skriva så. Men eftersom man säger så så ofta vill du kanske säga att det tom. heter så? Men det kan man väl inte säga...)

Hur som helst...det jag skulle komma till var att man säger t.ex. "den 24 juni" och inte "på...". Om man har flera datum i samma mening behöver man inte upprepa "den", precis som du har gjort. sourire Meningen blir alltså:
"Här firas midsommar den 23 och 24 juni."

2. "Det" i början av näst sista meningen och "den" i början av den sista är lite svåra att förstå vad de syftar på. Förslagsvis skriver du ut de substantiv som "det" och "den" syftar på eftersom jag inte tror att du har gjort det tidigare i det stycket. Om du vill skriva allmänt och opersonligt skriver du "det", men jag vet inte om det passar på båda ställena.

3. "Högtid" måste stå i bestämd form, liksom i alla uttryck som t.ex. "den stora dagen", "den lilla båten", "den fula ankungen", "det alldeles för långa inlägget", etc.

Nu till svaret på din fråga!
Jag firade midsommar i Värmland (västra Sverige i höjd med Stockholm och Olso och en liten bit neråt). Jag och familjen hälsade på lite släkt. På midsommarafton var jag på fest hos en kusin och hennes kompisar. Det var ju inte så kul väder (regnade nästan hela midsommarhelgen) så det blev inte så mycket midsommarstångsdansande, men det kunde jag klara mig utan i år.

Midsommarafton är första fredagen efter sommarsolståndet (ljust längst tid på året). I år var det alltså fredag den 22 juni. Dagen efter midsommarafton kallas midsommardagen. "Johannes Döparens dag", den 24 juni, finns som kyrklig högtid även i Sverige men är inget som direkt firas av de som inte går regelbundet i kyrkan (dvs större delen av det svenska folket).

Midsommar är för övrigt en mycket större högtid i Sverige än nationaldagen...det är väl rätt märkligt! Vi firar hellre fruktbarheten, genom att dansa runt en stor fallossymbol (midsommarstången), än vårt eget land! très content
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
svensken



Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm

Messageécrit le Tuesday 26 Jun 07, 17:36 Répondre en citant ce message   

Aszev a écrit:
På denna bilden kan man se hur de genuina dialekterna markerar femininum i ord som t.ex. bok. Det intressanta är att det bara är de röda områdena som har slagit ihop femininum med maskulinum! (är lite osäker på de små fälten i Smålandstrakten där, men poängen kvarstår). Här ser man tydligt att i en överväldigande majoritet av dialekterna (de i grönt) heter 'boken' faktiskt boka, och inget annat! Ännu ett exempel på boksvenskans misslyckande i mina ögon.
Med genuina dialekter menar du väl sådana dialekter som bara har liten eller ingen skillnad från hur de lät i tidernas begynnelse (så lika fornsvenska som möjligt)?

Om du säger att alla de gröna genuina dialekterna borde utvecklats till "boka" istället för "boken" så är det antagligen så. Jag hade inte protesterat om det hade hetat "boka" nu, bara det inte hade hetat "boken" också! Jag är en person som älskar system hit och dit så systemen får gärna vara enhetliga! sourire
Voir le profil du Babélien Envoyer un message personnel
Montrer les messages depuis:   
Créer un nouveau sujet Répondre au sujet Forum Babel Index -> Forum scandinave Aller à la page Précédente  1, 2, 3  Suivante
Page 2 sur 3









phpBB (c) 2001-2008