Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant |
Auteur |
Message |
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Wednesday 30 May 07, 11:03 |
|
|
Hej!
I den här tråden får man tillfälle att fråga en svensk (mig) frågor om svenska språket.
Kanskje kan jeg også svare på en del spørsmål på norsk.
Till exempel kan man fråga om det är något ord man inte förstår, någon grammatik som är svår etcetera.
Kanske tycker man att det är svårt att få till rätt ordföljd?
Här har man sin chans att fråga! Jag hjälper så gärna, det tycker jag bara är kul!
Välkommen med era frågor!
Dernière édition par svensken le Wednesday 30 May 07, 11:21; édité 1 fois |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Wednesday 06 Jun 07, 17:25 |
|
|
Bonsoir Zwielicht!
(För nytillkomna skandinaviska läsare kan jag meddela att början av den här språkdiskussionen finns i tråden "Hvorfor lærer du et skandinaviskt språk?".)
Merci beaucoup pour tous les explications des participes! C'est assez difficile, mais je crois que je peux me l'apprendre.
Zwielicht a écrit: | Je ne sais pas ce qu'il faut faire (présent - présent)
Je ne savais pas ce qu'il fallait faire (imparfait - imparfait)
J'ai toujours su ce qu'il fallait faire (adverbe - passé composé - imparfait) |
Merci! Je crois que je veux écrire la seconde phrase.
Zwielicht a écrit: | Aussi, subjonctif, ici, est l'adjectif du mot forme, et doit donc être accordé. On dit : la forme subjonctive. |
Oui, j'ai oublié que "subjonctif" ici n'est pas un substantif parce que c'est un adjectif. Et on doit accorder des adjectifs!
Zwielicht a écrit: | Si vous voulez référer au nom (substantif) subjonctif, il faut alors écrire : la forme du subjonctif. Donc:
Je n’ai pas appris la forme subjonctive (COD après)
ou
La forme subjonctive, je ne l'ai pas apprise (COD avant)
ou
Je n’ai pas appris la forme du subjonctif (COD après)
ou
La forme du subjonctif, je ne l'ai pas apprise (COD avant) |
Je ne connais pas "COD"... Un explication, s'il vous plaît...?
Zwielicht a écrit: | je peux lire que la correspondance en suédois est "konjunktiv". |
Merci! C'est difficile de savoir quand je dois écrire "de" et quand je dois écrire "que"...
Zwielicht a écrit: | L'étymologie n'est pas l'histoire des langues, mais plutôt l'étude de la composition des mots et de la signification de leurs racines. Un peu comme le ordförstårelse ? |
Je n’ai pas voulu écrire "l'étymologie est l'histoire des langues". Je préfère écrire "l'étymologie est l'histoire des mots" (la signification de leurs racines etcetera).
Ordförståelse n’est pas une traduction d’étymologie, mais il peut souvent être assimilé à étymologie.
Zwielicht a écrit: | Désolé d'en avoir écrit aussi long, mais vous pouvez sauvegarder mes commentaires pour plus tard si ça ne vous intéresse pas pour le moment d'avoir tous ces détails. |
Je vais sauvegarder vous commentaires pour la future parce qu’elles sont très bien! Je trouve que c’est très intéressante de savoir quelles fautes je fais en français!
Zwielicht a écrit: | Notre équipe a perdu |
Oui…mais il y a des suédois dans Anaheim aussi…
Les commentaires suédoises viennent dans la message prochaine! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Wednesday 06 Jun 07, 18:23 |
|
|
Hej !
Vet du vad som är speciellt med idag, 6:e juni? Om inte så kan du få följande ledtråd:
Idag passar det alldeles utmärkt att stämma upp i denna sång:
"Du gamla du fria, du fjällhöga nord!
Du tysta, du glädjerika sköna!
Jag hälsar dig vänaste land uppå jord!
Din sol, din himmel dina ängder gröna!
Din sol, din himmel dina ängder gröna!
Du tronar på himlen från fornstora da'r,
då ärat ditt namn flög över jorden!
Jag vet att du är och förblir vad du var!
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden!
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden!"
Dagen till ära tar jag också itu med kommentarerna på ditt senaste svenska inlägg!
Zwielicht a écrit: | Jag tänkte på baseball. Kanske var det inte en god idé Vad heter det när man försöka att slå ut bollen men lyckas inte ? |
Jaha...baseball...haha! Det var lite för långsökt för mig... Tänk på att jag är europé! Baseball är ju inte alls lika vanligt i Europa som i Nordamerika.
Men nu förstår jag vad du menar med "tredje slaget", och då är det naturligtvis inget fel att skriva så! Om det är någon baseballfackterm, för att slå ut bollen utan att lyckas, som du söker kan jag inte ge dig något bra svar på det eftersom jag inte är så insatt i baseball. Vad det nu än kan heta skulle det inte förvåna mig om man använder det engelska fackuttrycket i alla fall för att sporten är så ovanlig i Sverige.
Citatet är nästan helt grammatiskt rätt! Bra! Två små korrigeringar behöver dock göras i frågan du ställde:
Vad heter det när man försöker (presens ska det vara här, inte infinitiv) att slå ut bollen men inte lyckas ?
Zwielicht a écrit: | Att finna med = Att vara nödvändigt ? |
"Att finna med" kan man inte säga på svenska. Jag förstår inte riktigt vad du menar...
"Att vara nödvändig(t)" = "D'être nécessaire/essentiel".
Zwielicht a écrit: | På tyska har verbet "heissen" ofta båda betydelsar. |
"betydelse" måste här stå i bestämd form plural => "betydelserna"
Zwielicht a écrit: | Det betyder antingen "nombre grammatical". |
Rätt! Men du menar antagligen "antagligen" istället för "antingen".
Zwielicht a écrit: | Det var inte fransk ordföljden, men engelsk ordföljden som jag tänkte på! |
Ok, då förstår jag! "Ordföljd" måste stå i obestämd form här, alltså "ordföljd".
Zwielicht a écrit: | dvs = det vill säga ? |
Ja, precis! Bra Är det några andra förkortningar du undrar över? Några andra vanliga förkortningar är tom. (eller t.o.m.), mm., mha., el. likn., m.fl. och t.ex.
Det finns några till också...
Förresten, hur säker känner du dig på sammansatta ord? Vi svenskar älskar ju att konstruera sådana! Förstår du t.ex. "baseballfackterm" som jag skrev ovan?
Det finns en del skräckexempel också. Kan du översätta de här två?
- basfiolsfodralshantverkarbiträde
- divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie
Zwielicht a écrit: | Har det bra! |
Tack! Ha det så bra du också! (Imperativ av "ha" heter också "ha". Du ska inte använda presens här.)
Och glöm inte att hissa den svenska flaggan! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007 Messages: 1227 Lieu: la rencontre des eaux
|
écrit le Friday 08 Jun 07, 2:45 |
|
|
svensken a écrit: | Det finns många exempel på feminina franska ord vars svenska översättning inte tillhör reale. Ett exempel är "une table" som heter "ett bord" på svenska och således är neutralt | Jo det var därför jag sa att det bara fungerar med "motsvarande ord" (om de finns). Det var inte klart, men med "motsvarande" menade jag ord som har samma rötter.
Till exempel:
station (feminin) --> station (reale)
qualité (feminin) --> kvalitet (reale)
När ett ord slutar på -het, finns det ofta ett tyskt motsvarande ord som slutar med -keit. Det är också ett "feminint --> realt" fall.
Alltså vet jag att ord som slutar på -tion, -het och -ität inte är neutrala.
Men på svenska behöver vi bara att kunna vilka orden som är neutrala. Resten tillhör realgenus!
Flera ord som slutar med -nde (och som inte betyder en person), -eri, -ek, -em, -iv och -um är neutrala. Orden på de 4 sista kategorierna är vanligen från latin och är lätta att känna igen om ens modersmål är franska.
Naturligtvis finns det undantag, men det var vad som jag lärde mig!
svensken a écrit: | svenskar brukar generellt sett vara väldigt duktiga på engelska | Jag förstår den här meningen, men det är inte helt klar för mig varför du använder "sett" (att se) ? "Les suédois sont généralement vus comme " ? Jeg kan verbet "brukar", men om "sett" är ett perfekt particip, varför skrivs det inte "setta" ? ("svenskar" är plural).
Hur långt har du varit i Frankrike?
svensken a écrit: | I och med att jag sjunger mycket | Kan du förklara mig "I och med"? "I also?"
Nu ska jag läsa dina sista inläggen !
Ha det bra. |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007 Messages: 1227 Lieu: la rencontre des eaux
|
écrit le Friday 08 Jun 07, 4:48 |
|
|
svensken a écrit: | Merci beaucoup pour tous les explications des participes! | De rien ! Je sais, on a beau connaître ces explications, il est difficile de se rappeler constamment de les appliquer.
Correction: Merci beaucoup pour toutes les explications
car explication est féminin.
svensken a écrit: | C'est assez difficile, mais je crois que je peux me l'apprendre. | Je réalise quelque chose ici..
lära = enseigner
lära sig = apprendre
Donc ici, pas besoin d'utiliser la forme pronominale d'apprendre:
C'est assez difficile, mais je crois que je peux l'apprendre
Votre phrase est bonne, mais le pronom "me" n'est pas nécessaire.
svensken a écrit: | Merci! Je crois que je veux écrire la seconde phrase. | Cette phrase irait mieux à l'imparfait. Sinon, ça donne l'impression que tu veux écrire, dans le futur, la seconde phrase. Je comprends quand même, grâce au contexte.
Je crois que je voulais écrire la seconde phrase
svensken a écrit: | Oui, j'ai oublié que "subjonctif" ici n'est pas un substantif parce que c'est un adjectif. Et on doit accorder des adjectifs! | Bien vu!
svensken a écrit: | Je ne connais pas "COD"... Un explication, s'il vous plaît...? | Pardon!
COD = Complément d'objet direct
svensken a écrit: | Merci! C'est difficile de savoir quand je dois écrire "de" et quand je dois écrire "que"... | Je crois que "de" s'emploie pour une subordonnée comportant un verbe à l'infinitif, tandis que "que" s'emploie devant une subordonnée comportant un verbe conjugué:
Il m'est important de déjeuner (infinitif)
Il est important que je déjeune (indicatif présent)
svensken a écrit: | Je n’ai pas voulu écrire "l'étymologie est l'histoire des langues". Je préfère écrire "l'étymologie est l'histoire des mots" (la signification de leurs racines etcetera). | D'accord! Je comprends. Mais préférer a un sens particulier. Ici, je crois que votre propos serait mieux traduit par: "je veux/voulais plutôt écrire"
Préférer signifie avoir une inclination pour une chose plutôt qu'une autre, ou alors il exprime un choix futur. Mais rarement présent ou passé. N'est-il pas construit comme föredra? För = pré
Bravo pour ces quelques phrases parfaites ! Vous vous améliorez. La mémoire vous revient
svensken a écrit: | Je vais sauvegarder vous commentaires pour la future parce qu’elles sont très bien! Je trouve que c’est très intéressante de savoir quelles fautes je fais en français! | Le pronom possessif de la deuxième personne du pluriel est "vos" (vous = ni, vos = era).
Ici, futur est un substantif. En français il ne nécessite pas de "e".
Commentaire est masculin. Également, quand on commence une phrase à l'impersonnel (c'est intéressant), le genre est masculin. En suédois, je crois que c'est le neutre? Det är konstigt au lieu de Det är konstig. C'est intéressant, c'est beau, c'est long, etc.
Je vais sauvegarder vos commentaires pour le futur parce qu'ils sont très bien! Je trouve que c’est très intéressant de savoir quelles fautes je fais en français!
svensken a écrit: | Oui…mais il y a des suédois dans Anaheim aussi… | Tout à fait ! Bravo à Samuel Påhlsson!
svensken a écrit: | Les commentaires suédoises viennent dans la message prochaine! : | Merci. Je les lirai plus tard.
À bientôt. |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007 Messages: 1227 Lieu: la rencontre des eaux
|
écrit le Friday 08 Jun 07, 14:31 |
|
|
svensken a écrit: | Vet du vad som är speciellt med idag, 6:e juni? | Ja, det har jag läst på. 6:e juni är Sveriges nationaldagen!
Vanligen var vår svenskkurs slut i juni. Men jag kan Sveriges nationalsång i alla fall ! Vi brukade sjunga den på Nobel-festen (december).
I Ottawa är det också möjligt att fira Lucia två gånger om året. Omkring den 13. december brukar finns två fester : ena på lördag kväll och annan på söndag.
svensken a écrit: | Baseball är ju inte alls lika vanligt i Europa som i Nordamerika. | Jo.. det insåg jag för sent
svensken a écrit: | "Att finna med" kan man inte säga på svenska. Jag förstår inte riktigt vad du menar... | Det var om den här meningen: svensken a écrit: | Här är två exempel. I det första kan ”som” uteslutas, men i det andra måste det finnas med. |
svensken a écrit: | Några andra vanliga förkortningar är tom. (eller t.o.m.), mm., mha., el. likn., m.fl. och t.ex.
Det finns några till också... | Jag tror att jag har fått en list.. På franska får vi förkortningarna med bokstäverna av latin ord.
svensken a écrit: | Vi svenskar älskar ju att konstruera sådana! Förstår du t.ex. "baseballfackterm" som jag skrev ovan? | Ja, det gör jag. Det är lite som tyska. Ofta kan jag inte ett eller flera ord i ett konstruerat ord, men på det (de) kan jag få reda av min ordbok.
svensken a écrit: | Det finns en del skräckexempel också. Kan du översätta de här två?
- basfiolsfodralshantverkarbiträde | Svärt..
assistant confectionneur d'étui artisanal de contrebasse
svensken a écrit: | - divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie |
commissaire d'acquisition du matériel de construction des amarres de division ?
svensken a écrit: | Och glöm inte att hissa den svenska flaggan! | Det skulle jag har gärna gjort om jag hade ena
Dernière édition par Zwielicht le Sunday 10 Jun 07, 3:55; édité 2 fois |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Saturday 09 Jun 07, 21:16 |
|
|
Zwielicht a écrit: | svensken a écrit: | Det finns många exempel på feminina franska ord vars svenska översättning inte tillhör reale. Ett exempel är "une table" som heter "ett bord" på svenska och således är neutralt | Jo det var därför jag sa att det bara fungerar med "motsvarande ord" (om de finns). Det var inte klart, men med "motsvarande" menade jag ord som har samma rötter.
Till exempel:
station (feminin) --> station (reale)
qualité (feminin) --> kvalitet (reale)
När ett ord slutar på -het, finns det ofta ett tyskt motsvarande ord som slutar med -keit. Det är också ett "feminint --> realt" fall.
Alltså vet jag att ord som slutar på -tion, -het och -ität inte är neutrala.
Men på svenska behöver vi bara att kunna vilka orden som är neutrala. Resten tillhör realgenus!
Flera ord som slutar med -nde (och som inte betyder en person), -eri, -ek, -em, -iv och -um är neutrala. Orden på de 4 sista kategorierna är vanligen från latin och är lätta att känna igen om ens modersmål är franska.
Naturligtvis finns det undantag, men det var vad som jag lärde mig! |
Eftersom du kan så många språk och så mycket etymologi klarar du dig mycket bättre än många andra som inte har svenska som modersmål!
Jag vet att många tycker att detta är svårt, så det är jättebra gjort av dig att kunna det här såhär bra!
För det mesta skriver du ju rätt genus, så det är bra!
Det mesta i det här citatet är språkligt rätt. Bra! Jag har bara några små kommentarer!
Zwielicht a écrit: | Alltså vet jag att ord som slutar på -tion, -het och -ität inte är neutrala. |
Jag förstår att du vet att det på svenska heter -itet eftersom du skrev "kvalitet" ovan, men jag påpekar detta i alla fall. (-ität är ju tyska. )
Zwielicht a écrit: | Men på svenska behöver vi bara att kunna... |
Det kan inte stå något "att" framför "kunna" i den här meningen eftersom "kunna" inte är huvudverb här. Ta bort "att" så blir det bra!
Zwielicht a écrit: | Orden på de 4 sista kategorierna är vanligen från latin och är lätta att känna igen om ens modersmål är franska. |
Två små kommentarer här! Bra annars!
Man säger oftast "i" de fyra kategorierna, så ändra "på" till "i".
Det blir snyggast svenska om du tar bort det "är" som jag har rödmarkerat. Om du tänker efter på franska eller engelska skulle du nog ta bort "är" där också...
Korrekt användning av "de". Bra!
Zwielicht a écrit: | Naturligtvis finns det undantag, men det var vad som jag lärde mig! |
Nästan rätt. Att ha både "vad" och "som" i en mening av den här typen blir lite konstigt. Jag föreslår att du antingen skriver:
Naturligtvis finns det undantag, men det här var det som jag lärde mig!
eller:
Naturligtvis finns det undantag, men det här var vad jag lärde mig!
Zwielicht a écrit: | svensken a écrit: | svenskar brukar generellt sett vara väldigt duktiga på engelska | Jag förstår den här meningen, men det är inte helt klar för mig varför du använder "sett" (att se) ? "Les suédois sont généralement vus comme " ? Jeg kan verbet "brukar", men om "sett" är ett perfekt particip, varför skrivs det inte "setta" ? ("svenskar" är plural). |
Allt detta är språkligt helt rätt förutom "men det är inte helt klar för mig" som måste vara "men det är inte helt klart för mig". Precis som du skriver i ditt senaste franska inlägg använder man neutrum på svenska när man talar opersonligt. (Dessutom har du skrivit ett danskt "jeg" istället för jag på ett ställe, men det är ju bara ett skrivfel.)
"Generellt sett" är ett uttryck som talar om ur vilket perspektiv man valt att betrakta det man skriver om. Du har helt rätt i att "sett" är en böjning av verbet "se".
Man kan säga att "generellt sett" är ett kortare sätt att skriva "med ämnet sett ur ett generellt perspektiv".
"Se" böjs alltså efter "ämnet" (som alltså oftast inte skrivs ut) eller egentligen efter ett "det" (som ersätter "ämnet", och inte heller skrivs ut). Därför har uttrycket blivit "generellt sett", oavsett vad eller vilka som "generellt sett" är på ett visst sätt.
Som perfekt particip heter "se" "sedd" (reale) och "sett" (neutrum) i singular och "sedda" (både reale och neutrum) i plural, så det finns ingen form av "se" som heter "setta". Men man säger alltså aldrig t.ex. "generellt sedda".
Här får du två uttryck som fungerar likadant som "generellt sett":
"i stort sett" - kan ersättas med "nästan helt"
"krasst sett" - kan oftast ersättas med "grovt räknat" ("krass" är ett tyskt låneord, så ursprungsbetydelsen kan du hitta där).
Zwielicht a écrit: | Hur långt har du varit i Frankrike? |
Jag förstår inte riktigt frågan. Menar du:
"Hur långt in i Frankrike har du varit?"
eller
"Hur länge har du varit i Frankrike?"
Du kanske kan få svar på båda frågorna genom att jag skriver såhär:
Jag bor ju i Sveriges huvudstad Stockholm, men har varit i Frankrike flera gånger; några gånger i Nice (med omnejd), några gånger i Paris (med omnejd) samt på lite olika platser i Provence och nordöstra Frankrike. Ingen av Frankrikeresorna har dock varat längre än en vecka.
Zwielicht a écrit: | Kan du förklara mig "I och med"? "I also?" |
Det reflexiva verbet "förklara sig" finns, men det är verbet "förklara" du ska använda här. Om du vill kan du däremot skriva:
Kan du förklara "I och med" för mig?
"I also..." översätts på svenska med "Jag ... också" eller "Jag ... även"
"I och med" kan ersättas med "På grund av" eller "Med anledning av" ("à propos de"/"A l'occassion de").
Zwielicht a écrit: | Nu ska jag läsa dina sista inläggen !
6:e juni är Sveriges nationaldagen! |
När ett substantiv föregås av ett egennamn eller ett pronomen som står i genitiv genitiv, ska substantivet alltid stå i obestämd form.
Bestämd form används om man t.ex. vill skriva "de sista inläggen" eller "den svenska nationaldagen".
Zwielicht a écrit: | Vi brukade sjunga den på Nobel-festen (december). |
Bra att du rättade den här meningen själv! Nu är den helt perfekt! Bra!
Zwielicht a écrit: | Omkring den 13. december brukar finns två fester: ena på lördag kväll och annan på söndag. |
Det fattas ett "det" och ett "a" i den här meningen. Sedan heter det "den ena......och den andra.....".
Omkring den 13. december brukar det finnas två fester: den ena på lördag kväll och den andra på söndag.
Zwielicht a écrit: | svensken a écrit: | "Att finna med" kan man inte säga på svenska. Jag förstår inte riktigt vad du menar... | Det var om den här meningen: svensken a écrit: | Här är två exempel. I det första kan ”som” uteslutas, men i det andra måste det finnas med. |
|
Jaha, att finnas med! Observera den här skillnaden:
- att finna = att hitta = to find
- att finnas = att existera = to exist
Zwielicht a écrit: | Jag tror att jag har fått en list.. På franska får vi förkortningarna med bokstäverna av latin ord. |
Du menar "lista". (= "list" på engelska)
Det svenska ordet "list" har två betydelser, vilkas engelska översättningar är "shrewdness"/"cunning" och "edging"/"strip".
Zwielicht a écrit: | men på det (de) kan jag få reda av min ordbok. |
Eftersom du pratar om flera ord ska du använda "de" här (och inte "det").
När man använder uttrycket "att få reda på" ändrar man aldrig ordföljden inom det uttrycket. Dessutom bör det vara "i" istället för "av".
Din mening bör alltså vara [i]"men de kan jag få reda på i min ordbok".
Zwielicht a écrit: | Svärt.. |
"Svårt" heter det. Dina översättningar verkar i stort sett rätt, men för att jag ska kunna angöra om de är helt rätt känner jag att jag skulle behöva engelska översättningar att utgå ifrån istället. (När jag överätter dina översättningar tillbaka till svenska från franska blir de inte helt som jag vill, men nästan, och därför blev jag lite osäker... )
Orden består av:
- basfiol, fodral, hantverkare, biträde
- division, tross, stallbyggnad, material, anskaffning, kommissarie
Zwielicht a écrit: | Det skulle jag har gärna gjort om jag hade ena |
Det heter ju "en" flagga (där flagga, precis som du har gjort, kan uteslutas). Pluskvamperfekt av "ha" heter "hade haft". Efter "skulle" måste "ha" stå i infinitiv. "Gärna" måste stå före "ha" i infinitiv. Din mening blir alltså:
"Det skulle jag gärna ha gjort om jag hade haft en.
Sådär! Jag ska börja jobba tidigt imorgon bitti, så jag får svara på ditt franska inlägg vid ett senare tillfälle!
(Hoppas att jag inte har skrivit några fel i detta låååånga inlägg! Hoppas att du orkar läsa )
Ha det nu så bra!
Dernière édition par svensken le Saturday 16 Jun 07, 17:58; édité 1 fois |
|
|
|
|
Rémi
Inscrit le: 25 Mar 2005 Messages: 744 Lieu: Paris + Laponie suédoise
|
écrit le Wednesday 13 Jun 07, 0:04 |
|
|
Basfiolsfodralshantverkarbiträde = Assistant de l'artisan confecteur d'étuis de contrebasse.
Det var inte lätt! Je ne sais pas s'il existe une appellation exacte en français pour cette profession (si c'en est une !?) mais traduire "hantverkare" par "artisanal" est grammaticalement inexact. Il s'agit de l'aide/de l'assistant de l'artisan. Souvent, les langues germaniques sont beaucoup plus concices que les langues latines et l'on peut dire beaucoup de choses en un seul mot. J'ai écrit artisan avec un pronom défini car d'une part, un tel métier ne peut être exercé par beaucoup, et d'autre part, c'est plus digestible à l'oreille.
Divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie
Là, je cale... Commisaire d'acquisition du matériel de construction des écuries *** de division ??
Vad är "tros" för nånting?? Trosa? |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007 Messages: 1227 Lieu: la rencontre des eaux
|
écrit le Thursday 14 Jun 07, 7:01 |
|
|
svensken a écrit: | "Generellt sett" | Tack så mycket. Nu är det klart !
svensken a écrit: | "krasst sett" - kan oftast ersättas med "grovt räknat" ("krass" är ett tyskt låneord, så ursprungsbetydelsen kan du hitta där). | Jag tror att det härstammar från latinets crassus (crasse på franska betyder lort).
svensken a écrit: | Zwielicht a écrit: | Hur långt har du varit i Frankrike? |
Jag förstår inte riktigt frågan. Menar du:
"Hur långt in i Frankrike har du varit?"
eller
"Hur länge har du varit i Frankrike?" | långt --> adverb
länge --> adjektiv
?
Jad menade "Hur länge". Jag tänkte inte att du hade varit i Frankrike mer än en gång !
svensken a écrit: | "I och med" kan ersättas med "På grund av" eller "Med anledning av" ("à propos de"/"A l'occassion de"). | Tack. Det var någonting som jag hade aldrig lärt mig.
svensen a écrit: | - division, tross, stallbyggnad, material, anskaffning, kommissarie | Är en stallbyggnad en plats när hästar bor ?
Ha det bra![/url] |
|
|
|
|
Rémi
Inscrit le: 25 Mar 2005 Messages: 744 Lieu: Paris + Laponie suédoise
|
écrit le Thursday 14 Jun 07, 22:16 |
|
|
Det törs jag inte svara på med full säkerhet. Ett stall är i alla fall "une écurie". Vi får väl se vad våran svensk lärare säjer om detta! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007 Messages: 1227 Lieu: la rencontre des eaux
|
écrit le Friday 15 Jun 07, 8:11 |
|
|
Rémi a écrit: | Det törs jag inte svara på med full säkerhet. | Det tror jag för att i folksangen "Sven i Rosengård" finns det den här lyriken:
Vad har du gjort i stallet, Sven i Rosengård ?
-Jag har vattnat fålarne, kära moder vår
fålarne är ett forn ord som betyder hästar.
Det finns också ett engelskt ord som srkivas "stall" och betyder "écurie" eller "étable" på franska. |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Saturday 16 Jun 07, 12:57 |
|
|
Bonjour Zwielicht et Rémi!
Je commence avec le français avant je continue avec le suédios!
Zwielicht a écrit: | COD = Complément d'objet direct | Merci! Maintenant je comprends. (C'est vrai? Je veux écrire "Now I understand"/"Nu förstår jag". Il y a une expression qui est plus usuel?)
Zwielicht a écrit: | Ici, je crois que votre propos serait mieux traduit par: "je veux/voulais plutôt écrire"
| Oui, c'est très mieux! Merci!
Zwielicht a écrit: | Bravo pour ces quelques phrases parfaites ! Vous vous améliorez. La mémoire vous revient | Merci! Oui, je sens que ma mémoire revient. C'est très bien d'avoir un person qui peut me raconter les fautes qui je fais en français!
Maintenant je vais aller à mon dentiste... (un contrôle de routine ) Je continue avec le suedois quand je suis de retour! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Saturday 16 Jun 07, 18:09 |
|
|
Hej igen!
Nu är jag tillbaka från tandläkaren. Det gick bra.
Det här inlägget tänkte jag ägna åt de långa sammansatta orden! Språkkommentarer kommer i nästa inlägg.
Rémi a écrit: | Basfiolsfodralshantverkarbiträde = Assistant de l'artisan confecteur d'étuis de contrebasse. | Jag tror att den här översättningen är så nära den exakta betydelsen som man kan komma! Très bien!
Rémi a écrit: | Divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie
Là, je cale... Commisaire d'acquisition du matériel de construction des écuries *** de division ??
Vad är "tros" för nånting?? Trosa? | Svenska språket har ju en regel som säger att det inte får komma fler än två likadana konsonanter i följd. Därför kan man bli tvungen att ta bort någon konsonant när man bildar sammansatta ord. Så är fallet när ordet "tross" ska sättas ihop med "stallbyggnad".
Man får alltså inte skriva "trossstallbyggnad".
Det finns även en regel som medför att slutvokaler i ord, som är delar av sammansatta ord, kan försvinna. (I vissa fall kan dessa vokaler ersättas med en bindevokal i form av ett "e", som i substantivet "bindevokal" som är sammansatt av verbet "binda" och substantivet "vokal".)
Det som är lite opraktiskt med de här reglerna är att vissa sammansatta ord kan få flera, helt olika, betydelser beroende på vilka ord de är sammansatta av. Ett sådant exempel är "trosstallbyggnad". Det kan betså av följande ord:
- "trosa" och " stallbyggnad" (här har "a" i "trosa" försvunnit)
- "tro" (alltså substantivet som kan betyda "religion") och "stallbyggnad"
- "tross" och "stallbyggnad" (här har det sista s:et i "tross" försvunnit)
svensken a écrit: | - division, tross, stallbyggnad, material, anskaffning, kommissarie | Det är alltså "tross" och "stallbyggnad" som ingår i "divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie", men det är inte så lätt att veta om man inte vet vad en tross är (det vet inte alla svenskar heller ). En tross är en militär term som innebär den del av bataljonen eller kompaniet som har ansvar för praktiska saker som t.ex. reparationer, inköp av mat, lagerhållning mm. Den enda franska översättningen av "tross" som jag kan hitta är "['h]aussière".
Zwielicht a écrit: | Är en stallbyggnad en plats när hästar bor ? | Ja, precis! Fast det ska stå "där" (où) istället för "när" (quand).
Ordet "stallbyggnad" är egentligen också ett sammansatt ord, men jag valde att skriva det som ett ord eftersom det annars kunde tolkas fel i "divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie". En stallbyggnad är en byggnad som är ett stall, alltså ett stall. Det kunde alltså lika gärna stått "stall" istället för "stallbyggnad". Den franska översättningen är, mycket riktigt, "écurie".
Om man dessutom vet att även "division" är en benämning på vissa militära förband kan man lista ut att en divisionstrosstallbyggnadsmaterialanskaffningskommissarie är en kommissarie (inom det militära) som ansvarar för inköp av material till divisionens tross (ord som slutar på s ser likadana ut i grundform och i genitiv) stall.
Blev det här tydligt? Säg till om det är något ni inte förstår! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007 Messages: 28 Lieu: Stockholm
|
écrit le Saturday 16 Jun 07, 20:01 |
|
|
Här kommer några språkkommentarer och svar på frågor!
Zwielicht a écrit: | Nu är det klart ! | "Nu är det klart" betyder i 99 fall av 100 "Nu är det färdigt". "Klart" är alltså inte alltid motsats till "oklart". (Om något inte är färdigt säger man inte att det är "oklart".) Det bästa sättet att skriva det du menar är "Nu förstår jag". "Nu har jag det klart för mig" kan dock heller inte missförstås.
Zwielicht a écrit: | Jag tror att det [krass] härstammar från latinets crassus (crasse på franska betyder lort) | . Ja, precis, jag kollade upp det! Det står att "krass" kommer härstammar från latinets "crassus" som betyder "tjock", "grov" eller "konstlös".
Zwielicht a écrit: | långt --> adverb
länge --> adjektiv
? | Både långt och länge är adverb i det här fallet. De beskriver hur (under hur lång tid eller hur långt in i Frankrike) jag har vistats.
Observera dock att "långt" kan vara ett adjektiv syftande på ett neutralt substantiv. (Om det syftar på ett substantiv som tillhör reale heter det "lång".)
Zwielicht a écrit: | Det var någonting som jag hade aldrig lärt mig. | Här måste du byta plats på hade och aldrig.
Rémi a écrit: | Det törs jag inte svara på med full säkerhet. Ett stall är i alla fall "une écurie". Vi får väl se vad våran svensk lärare säjer om detta! | Rémi, om du hade sagt detta hade ingen klagat , men om jag ska vara petig så borde din sista mening i skriftspråk vara "Vi får väl se vad vår svensklärare säger om detta!" Annars var det bra!
Zwielicht a écrit: | Det tror jag för att i folksangen "Sven i Rosengård" finns det den här lyriken: | Haha...den sången har jag inte hört!
Zwielicht a écrit: | fålarne är ett forn ord som betyder hästar. | Precis, det är ett fornt ("ord" är neutralt) ord som betyder hästar. Det är dock väldigt sällan man använder adjektivet "forn". Vanligare är att man bakar in det i ett sammansatt ord (t.ex. "fornsvenskt") eller använder adjektivet "gammal" ("gammalt" om det syftar på ett neutralt substantiv).
Zwielicht a écrit: | Det finns också ett engelskt ord som srkivas "stall" och betyder "écurie" eller "étable" på franska. | srkiva är antagligen ett skrivfel. Jag har aldrig sett det engelska ordet "stall"...jag trodde det bara kunde heta "stable"...?
Ha nu en fortsatt trevlig helg! |
|
|
|
|
Rémi
Inscrit le: 25 Mar 2005 Messages: 744 Lieu: Paris + Laponie suédoise
|
écrit le Saturday 16 Jun 07, 23:17 |
|
|
Tjena Svensken!
Kul att läsa dina inlägg! Det är alltid roligt när någon kunnig hittar ens egna fel.
Det där med "säga" och "säja" är långt ifrån lika självklart för de flesta Svenskar. Jag haft en diskussion med flera kompissar om detta, och 70% av dem skriver fel (som jag gjorde, alltså). Vad det beror på vet jag inte så riktigt, men det är rätt så konstigt, tycker jag...
"Våran" är helt klart talspråk, liksom vårat (i neutrum). Men det är så vanligt att säga så... (här uppe i alla fall) Jag vet, det är en dålig ursäkt!
Långt = Det mäts i cm, km, mil etc.
Länge = det mäts i tid.
På franska finns det bara ett enda ord för dessa två svenska orden. |
|
|
|
|
|