| Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant |
| Auteur |
Message |
meuuh
Inscrit le: 12 Jun 2006
Messages: 982
Lieu: Mie en ole opaštuja Karjalašša
|
 écrit le Tuesday 29 May 07, 22:55 |
 |
|
Ja... 
Så snakkar du nynårsk... (særlig dialekten min) |
|
|
|
 |
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Wednesday 30 May 07, 0:32 |
|
|
@svensken
Jag har inte gjort det själv (att presentera mig).
Eftersom du sade att du inte studerar fransk längre, vad studerar du just nu?
Tycker du ishockey om ? Jag bor i Ottawa og vi har Stanley cup-slutspelet nuförtiden. Daniel Alfredsson är kaptenen til vår hockeyslag. Tyvärr förlorade dom igår. |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Wednesday 30 May 07, 10:52 |
|
|
Ishockey är väl inte min favoritsport, men det kan vara kul att se ändå eftersom Sverige är så framstående inom sporten. Det finns ju så många duktiga svenska hockeyspelare. Högsta serien i Sverige är ju en av världens bästa, och många svenskar, bl.a. Daniel Alfredsson, spelar ju i NHL. Så det är kul att det går bra för dem...
Är du intresserad av att få språk-kommentarer på dina inlägg? Jag vill inte vara elak, men det kan vara till hjälp i svenskastudierna.
Jag har t.ex. några kommentarer på ditt senaste inlägg. Ser du dem själv kanske?
För att svara på din fråga, Zwielicht, så studerar jag just nu till civilingenjör. |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Wednesday 30 May 07, 14:20 |
|
|
| Det är jag ! Jag har inga svensklärare och jag känner inte längre någon som talar svenska. Jag vill passa på tillfället. Varsågod.. |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Wednesday 30 May 07, 15:05 |
|
|
För det första måste jag bara säga att du skriver svenska väldigt bra för att inte vara svensk!  Varför kan du svenska? Har du bott i Sverige?
Angående språk-kommentarer:
Om jag hade skrivit ditt förra inlägg hade jag skrivit det såhär:
Jag har inte gjort det själv (presenterat mig).
Eftersom du sa (sade är egentligen rätt, men är lite ålderdomligt och endast skriftspråk nuförtiden) att du inte studerar franska längre, vad studerar du just nu?
Tycker du om ishockey? Jag bor i Ottawa och vi har Stanley cup-slutspelet nuförtiden. Daniel Alfredsson är kapten i vårt hockeylag (eller "Daniel Alfredsson är vårt hockeylags kapten"). Tyvärr förlorade de igår. (Man får inte skriva "dom" för det är bara talspråk. Istället skriver man "de" när det är ett subjekt och "dem" när det är ett objekt.)
"Daniel Alfredsson är kapten till vårt hockeylag" blir lite konstigt i det här fallet. Man kan däremot säga t.ex. Henrik Sedin är bror till Daniel Sedin.
Sedan undrar jag om det är så att du kan en del norska också? Norska och svenska kan ju vara lätta att blanda ihop, vilket du har gjort på några ställen:
norsk - svenska
fransk - franska
og - och
til - till
Ja, det var nog det...
Men som sagt tycker du skriver bra svenska! Jag har petat i detaljer här, och då ser det rätt mycket ändrat ut. Du har ju inga som helst problem med att göra dig förstådd! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Wednesday 30 May 07, 16:57 |
|
|
Hej Erik
Tack så mycket. Din kommentar är precis vad jag behöver, att höra en svensk säga vilka av mina satsdelar är konstiga, vad vore en bättre sats, vad är riktig ordföljd, osv.
Det är konstigt. "Sade" är ålderdomligt, medan "de" är inte. Ibland läser jag svenska nyheter, ibland hörar jag svensk radio eller musik, och det blir svårt at veta: är riktigt talspråk riktigt skriftspråk också ?
För att svara på din fraga : jag har aldrig bott i Sverige, men jag reste till Finland många år sedan. Där borta har jag träffat några svenskspråkiga finländare och lärt svenska av dem, fastän vi snackade engelska för det mesta Jag också reste till Sverige, men där har jag inte försökt at tala svenska.
Efter jag kom (tilbaka) till Kanada ville jag fortfarande lära mig svenska, men det fanns ingen kurs där jag bodde. Mitt Internet var långsamt och jag kunde inte hitta bra audio material eller exakta grammatiker. Det svängde om när jag flyttade till Kanadas huvudstad. Här har jag togit svenskalektioner, 26 lördagmorgnar om året, i 3 år. Underligt nog, min lärare var från Finland ! Kurser kom till slut sista år.
Du undrade varför ibland änvader jag "til" eller "og". Det är för att jag lärte mig något danska i ett par år sedan, innan jag reste till Grönland på jobbet. Jag hittade en dansklärare och också lärte mig av böcker och audio files, radio, filmer, osv...
Det var tider! Jag hade danska kvällkurser under tiden jag hade svenska morgenkurser. Mina lärare var arga när de avslöjade Jag sa "jeg" i svenska kurs, "jag" i danska kurs, osv. Vår dansklärare spelade oss danska julsånger, och jag sa "De är svenska sånger!".. Hon ville döda mig
Ottawa är en bra stad för språk. Jag är glad att jag bor här. |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Thursday 31 May 07, 21:56 |
|
|
Hej igen!
När du har tröttnat på mina kommentarer får du säga till!  Jag fortsätter tills du säger till...och det gör jag så gärna! Jag tycker det är intressant att få någons, som inte har svenska som modersmål, kommentarer (observera att den där meningen är helt grammatiskt rätt även fast det ser och låter helt konstigt...denna genitivkonstruktion är verkligen en av den svenska grammatikens svagheter ) om vad i det svenska språket som är svårt. Det ger en helt ny dimension till språket om man vet hur personer från andra delar av världen upplever språket, tycker jag.
Det här med talspråk och skriftspråk är en sak som ständigt debatteras i Sverige. Vad av det man säger får man egentligen skriva?
"De" och "dem" kan uttalas som de stavas, men allra vanligast är att man uttalar båda två som "dom" ("domme" skulle det antagligen transkriberas på franska). Man kan dock aldrig skriva "dom". Nuförtiden är det trots det många som skriver "dom" i alla fall, men det har inte blivit officiellt accepterat än. Fast det blir det nog någon gång i framtiden...
"Sade" hette det förr i tiden. Då fanns inget annat alternativ. Idag kan man både säga och skriva antingen "sa" eller "sade". Det är dock vanligast att man använder sa, om man inte vill verka alltför ålderdomlig och högtravande.
I nästa inlägg skriver jag kommentarer på ditt senaste inlägg!
Om jag använder ord som du inte förstår i mina inlägg får du säga till! (En del ord, som jag vet inte är helt lätta, väljer jag medvetet för att det för ordförståelsen kan vara bra att träffa på dem i löpande text. Men fråga om det är ord du inte förstår. Det är ok! )
Dernière édition par svensken le Friday 01 Jun 07, 23:47; édité 2 fois |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Thursday 31 May 07, 23:20 |
|
|
Hej igen Zwielicht! Här kommer kommentarer på ditt senaste inlägg (de meningar jag inte tar upp är helt rätt!):
| Zwielicht a écrit: | | Din kommentar är precis vad jag behöver, att höra en svensk säga vilka av mina satsdelar är konstiga, vad vore en bättre sats, vad är riktig ordföljd, osv. |
Jag tittade igenom ditt inlägg och hittade inte ett enda "som" (=qui)! På många ställen har du skrivit det på sådant sätt att "som" inte behöver användas. I den här meningen fattas det dock tre "som", som måste vara med. Jag skulle skriva meningen såhär ("som" måste i det här fallet sitta efter alla dina frågeord, alltså efter "vilka" och "vad") :
"Din kommentar är precis vad jag behöver, att höra en svensk säga vilka av mina satsdelar som är konstiga, vad som vore en bättre sats, vad som är riktig ordföljd, osv."
| Zwielicht a écrit: | | Det är konstigt. "Sade" är ålderdomligt, medan "de" är inte. Ibland läser jag svenska nyheter, ibland hörar jag svensk radio eller musik, och det blir svårt at veta: är riktigt talspråk riktigt skriftspråk också ? |
Några ordföljder som antagligen är direktöversättningar från franska eller engelska. "medan "de" är inte" borde vara [i]"medan "de" inte är det". Sedan är presens av "höra" inte riktigt rätt, men det är ju ett oregelbundet verb så det är ju inte så lätt. "ibland hörar jag svensk radio eller musik" ska vara "ibland hör jag svensk radio eller musik". Slutligen saknas ett "t" i "att" (och det gör det på fler ställen i ditt inlägg, så kolla det ).
| Zwielicht a écrit: | | För att svara på din fraga : jag har aldrig bott i Sverige, men jag reste till Finland många år sedan. Där borta har jag träffat några svenskspråkiga finländare och lärt svenska av dem, fastän vi snackade engelska för det mesta Jag också reste till Sverige, men där har jag inte försökt at tala svenska. |
I "fråga" står det "a" istället för "å", men det kanske är ett slarvfel pga engelskt tangentbord?
På engelska säger man ju "many years ago", vilket ju precis är vad du direktöversatt till svenska här. På svenska heter dock uttrycket "för många år sedan", så det ska alltså vara: "men jag reste till Finland för många år sedan".
I nästa mening kan man skriva som du har gjort, men en svensk skulle nog använda imperfekt (alltså preterium som det heter på en del språk, vad säger du?) istället för perfekt. Det skulle då stå: "Där borta träffade jag några svenskspråkiga finländare och lärde mig svenska av dem, fast vi snackade engelska för det mesta".
Oavsett om du skriver i imperfekt eller perfekt borde man dock stoppa in ett "mig" efter lärde/lärt.
Angående "fast" är både "fast" och "fastän" rätt, fast det är vanligare att man använder "fast".
"Jag också reste till Sverige, men där har jag inte försökt at tala svenska." ska vara "Jag reste också till Sverige, men där har jag inte försökt att tala svenska."
| Zwielicht a écrit: | | Efter jag kom (tilbaka) till Kanada ville jag fortfarande lära mig svenska |
"Tillbaka" stavas med två "l" (kanske danskan som spökar igen? ).
Sedan har jag två varianter på meningen:
"När jag kom tillbaka till Kanada ville jag fortfarande lära mig svenska" (som väl är den bästa versionen)
eller
"Efter att jag hade kommit tillbaka till Kanada ville jag fortfarande lära mig svenska" (som inte är jättebra, men som kan godtas).
| Zwielicht a écrit: | | Här har jag togit svenskalektioner, 26 lördagmorgnar om året, i 3 år. Underligt nog, min lärare var från Finland ! Kurser kom till slut sista år. |
Verbet "ta" är oregelbundet och böjs (infinitiv, imperfekt, supinum, och supinum är samma sak som perfekt fast utan "har" framför) "ta", "tog", "tagit". Din variant av imperfekt var således inte så illa, men det heter alltså "Här har jag tagit svenskalektioner". (Ska man vara väldigt petig heter det dessutom "svensklektioner", utan "a" i mitten, men det där gör minst halva Sveriges befolkning fel på så det du skriver är i stort sett en accepterad stavning )
"Kurser kom till slut sista år" förstår jag inte vad du menar med... Är det "Kurserna tog slut förra året" du vill säga?
| Zwielicht a écrit: | | Du undrade varför ibland änvader jag "til" eller "og". Det är för att jag lärte mig något danska i ett par år sedan, innan jag reste till Grönland på jobbet. Jag hittade en dansklärare och också lärte mig av böcker och audio files, radio, filmer, osv... |
Här finns en del att ändra, så jag gör en egen version av hela citatet:
"Du undrade varför jag ibland använder "til" eller "og". Det är för att jag lärde mig lite danska för ett par år sedan, innan jag reste till Grönland med jobbet. Jag hittade en dansklärare och lärde mig också av böcker och ljudfiler, radio, filmer, osv..."
Det jag ändrat är i stort sett ordföljder, prepositioner och "använder" (istället för "änvader").
Nästa stycke skulle jag skrivit såhär:
"Det var tider! Jag hade danska kvällkurser under tiden jag hade svenska morgonkurser (obs! det du skrev är danska tror jag). Mina lärare var arga när de avslöjade mig Jag sa "jeg" på svenskkursen (eller "svenskakursen"), "jag" på danskkursen (eller "danskakursen"), osv. Vår dansklärare spelade danska julsånger för oss, och jag sa "De är svenska sånger!".. Hon ville döda mig"
Som sagt så har jag bara kommenterat det som det finns kommentarer om. Resten är alltså helt rätt! Bra jobbat!
Jag är speciellt imponerad av din pluralform av "morgon", "morgnar" är helt rätt! (När man uttalar "morgnar" låter det dock som "mårnar", men så kan man naturligtvis inte skriva.)
Har du några frågor om detta går det bra att ställa dem! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Friday 01 Jun 07, 6:22 |
|
|
Hej Eric svensken !
Tack igen för dina kommentarer. Jag blir inte trött på de!
Jag har en fråga. Varför någons i den här meningen: | svensken a écrit: | | Jag tycker det är intressant att få någons |
Är det genitivformen?
På franska finns det också debatter mellan talspråk och skriftspråk. Vi pratar ju inte som vi skriver och skriftspråket ändrars mycket långsamt. Jag vill inte skriva precis som jag talar, men på interneten finns det många som gör det ändå.
| svensken a écrit: | | Om jag använder ord som du inte förstår i mina inlägg får du säga till |
När det sker, försöker jag att använda min ordbok. Jag kände inte orden antingen, men alldeles nyss sa jag att det är en ord som varken. Är det riktigt ? "Varken ... eller .." kände jag redan. Det lärde vi oss i kursen.
Jag kunde inte hitta ordförståelsen i min ordbog.
ord-förstå-else-n = compréhension des mots ?
Presens av höra är hör. Det glömmer jag oftå. Att skriva at i stället av att är för att jag blandar danska och svenska igen, trots jag vet att jag bör inte göra det.
Prepositioner är inte lätt, finner jag. I många fall tänker jag på engelska och skriver i (engelska in) framför på. Jag ska läser mer svensktexter för att göra bekant med prepositioner !
| svensker a écrit: | | I nästa mening kan man skriva som du har gjort, men en svensk skulle nog använda imperfekt (alltså preterium som det heter på en del språk, vad säger du?) |
Jag förstår. På franska säger vi imparfait.
| svensker a écrit: | | Verbet "ta" är oregelbundet |
Jo.. nu kommer jag ihåg : aaoa
| svensker a écrit: | | "Kurser kom till slut sista år" förstår jag inte vad du menar med... Är det "Kurserna tog slut förra året" du vill säga? |
Kurserna tog slut förra året, tack. Men det är inte riktigt. Jag ville mena att jag gjorde fardig med kursen. Det var bara 4 år och jag hoppade över första året. Kursen var inte sträng, de var till gymnasiumnivå.
Om du behöver hjälp till franska kan du ju bara fråga mig om det! Jag kan också använda mp (personligt meddelande) när jag gör det, om du vill. Jag ville gärna hjälpa dig.
Vi ses ! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Friday 01 Jun 07, 23:36 |
|
|
Hej igen Zwielicht!
J'ai quelque commentaires sur votre dernière texte! Je vous serai très reconnaissant si vous voulez m'aider quand j'ai des problèmes avec quelque chose dans une texte en français! Je vous écrirai un mp si j'ai des questions. (Vous avez des commentaires sur cette phrases? Je ne écris pas souvent en français...)
Kommentarerna blir på svenska, för din övnings skull!
| Zwielicht a écrit: | | Jag blir inte trött på de! |
I den här meningen är "de" objekt ("Jag" är subjekt). Därför måste det vara "dem" istället för "de".
Angående din fråga om meningen med "någons", så har du helt rätt. s:et i "någons" innebär att "någon" står i genitivform. Det fungerar på nästan exakt samma sätt som på engelska, fast då måste man ha en apostrof med också (somebody's). Sedan skulle det naturligtvis stått "svenska" istället för "franska" i den meningen. Jag skrev lite fel... Jag ska ändra det!
| Zwielicht a écrit: | | På franska finns det också debatter mellan talspråk och skriftspråk. Vi pratar ju inte som vi skriver och skriftspråket ändrars mycket långsamt. |
Första meningen är helt rätt! Andra meningen också, sånär som på "ändrars". Du vill skriva en passiv form av verbet "ändra". På svenska är det så att alla verb som slutar på "a" och som i presens slutar på "ar", har en passivform som slutar på "as". (Det finns säkert undantag, men om du ör osäker kan du alltid gissa att det är såhär.) "Ändra" passar i min beskrivning ovan, och alltså har det verbet passivformen "ändras". (Du skrev någon blandning mellan presens och passivum.)
| Zwielicht a écrit: | | Jag vill inte skriva precis som jag talar, men på interneten finns det många som gör det ändå. |
"Jag vill inte skriva" är antagligen en direktöversättning av "I will not write". På svenska konstruerar man aldrig futurum med verbet "vilja".
Fast i det här fallet är det kanske enklast att uttrycka det du vill säga i presens: "Jag skriver inte precis som jag talar".
Om du dock verkligen vill säga att du inte vill skriva som du talar, kan du skriva just så som du skrev. Men det innebär ju i praktiken exakt samma sak, och då skulle nog en svensk skriva som mitt förslag.
"Internet" sätts aldrig i bestämd form på svenska eftersom det bara finns ett Internet!
Så till din fråga om "antingen" och "varken":
"Antingen...eller..." och "varken...eller..." har inte samma betydelse. "Antingen" är mer positivt än "varken". Vi tar ett exempel:
"Jag kan antingen svara på svenska eller franska" innebär att man kan både svenska och franska, så att man kan svara på båda språken!
"Jag kan varken svara på svenska elle franska" innebär att man inte kan något av språken, så att man kan inte svara på något av dem.
Förstår du nu?
Ett fel som du gör flera gånger i inlägget beror med största sannolikhet på att svenskan har olika ord för olika betydelser av det franska verbet connaître. Du pratar nämligen flera gånger om att "känna ord". Je connais kan ju översättas på många sätt, och några har helt olika betydelse:
Jag känner (en person eller ett djur eller motsvarande), jag kan, jag förstår, jag känner till, jag vet om mm.
De tre sista varianterna betyder i stort sett samma sak (och det är någon av dessa översättningar du ska använda, enklast är "jag kan"). Den första varianten är den som du använder, men det blir fel här. Den kan du bara använda om du vill säga t.ex. "je connais Jean" = "jag känner Jean". (Man kan inte i det fallet säga "jag kan Jean". Det blir helt fel, bara så du vet! )
| Zwielicht a écrit: | | men alldeles nyss sa jag att det är en ord som varken |
Det här förstår jag inte... Vill du säga "men alldeles nyss sa jag att det finns ett ord som heter "varken"?
Och det heter alltså "ett ord" och inte "en ord". Om det ska vara "en" eller "ett" måste vara jobbigt att lära sig? Om det är reale eller neutrum alltså. För mig är ju det där så naturligt...
Här är ett lustigt (danskt?) fel!
ordbog = épaule des mots
Det var inte riktigt det du ville säga, va?
Jag förstår att du menar "ordbok".
"ordförståelse" kanske du hittar i din ordbok? "orförståelsen" är i bestämd form. Annars var översättningen rätt!
| Zwielicht a écrit: | | Det glömmer jag oftå. |
Det heter "ofta", och inte "oftå".
| Zwielicht a écrit: | | Prepositioner är inte lätt, finner jag. I många fall tänker jag på engelska och skriver i (engelska in) framför på. Jag ska läser mer svensktexter för att göra bekant med prepositioner ! |
Du kan inte använda verbet "finna" här. Istället föreslår jag "tycka" eller "anse".
Sista meningen saknar ett (eller två) ord, och dessutom måste "läser" stå i infinitiv: "Jag ska läsa mer svensktexter för att göra mig (mer) bekant med prepositioner
| Zwielicht a écrit: | | Jag ville mena att jag gjorde fardig med kursen. Det var bara 4 år och jag hoppade över första året. Kursen var inte sträng, de var till gymnasiumnivå. |
Såhär ska det vara: "Jag ville mena att jag gjorde färdigt kursen. Den var bara 4 år och jag hoppade över första året. Kursen var inte svår (sträng kan inte en kurs vara...). Den var på gymnasiumnivå."
I de sista raderna i ditt inlägg bör det vara "på franska" istället för "till franska". Sedan borde du skriva "hjälper" istället för "gör det" eftersom verbet "hjälpa" inte förekommit tidigare. (Substantivet "hjälp" har dock det, men det ger inga ledtrådar...)
Sådär! Nårga svåra ord denna gång? Säg till i så fall!
Jag hör av mig om jag har några svåra franska fraser! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Saturday 02 Jun 07, 15:00 |
|
|
Bonjour svensken
| svensken a écrit: | | J'ai quelque commentaires sur votre dernière texte! |
Il faut accorder "quelque" au pluriel, car "commentaires" est au pluriel. Cela donne "quelques". Vous savez sans doute que l'accord des adjectifs doit se faire en genre et en nombre. "texte" est un mot masculin. Nous n'avons pas de genre grammatical neutre, mais nous avons bien un féminin et un masculin! Il aurait fallu écrire "votre dernier texte!" | svensken a écrit: | | Je vous serai très reconnaissant si vous voulez m'aider quand j'ai des problèmes avec quelque chose dans une texte en français! |
Ici ça se complique un peu. Votre phrase semble correcte grammatiquement, mis à part l'accord de "texte" (que j'ai tout juste mentionné).
Le style est toutefois à discuter. Vous utilisez "serai" (futur simple). Le sens de la phrase est donc très direct, comme si vous promettiez quelque chose en retour de mon aide. Puisqu'il s'agit plutôt d'une forme de politesse, et non d'une promesse concrète, je recommande le conditionnel :
"Je vous serais très reconnaissant si vous vouliez m'aider"
Comme vous le voyez, en utilisant le conditionnel (serais), le temps de conjugaison du verbe qui suit le "si" doit changer pour le subjonctif. "vouloir" est donc au subjonctif ("vouliez") plutôt qu'à l'indicatif présent ("voulez").
Le "avec quelque chose" est un peu superflu. Il pourrait être enlevé.
Donc votre phrase est bonne, mais un peu étrange. Je pense que la mienne se rapproche davantage de votre intention (je peux me tromper).
| svensken a écrit: | | Je vous écrirai un mp si j'ai des questions. (Vous avez des commentaires sur cette phrases? Je ne écris pas souvent en français...) |
La première phrase est correcte. Celles entre parenthèses comportent deux erreurs : le pronom démonstratif ce / cette / ces doit être accordé avec phrases ici (pluriel). On doit écrire "ces phrases" et non "cette phrases". Phrase est bien féminin, mais au pluriel on dit "ces" et "les", peu importe le genre (les filles et les garçons, la fille et le garçon).
Détail mineur : "je ne écris pas" devient "je n'écris pas". La particule de négation "ne", tout comme certains pronoms finissant par une voyelle (je, me, tu, te, lui), voient leurs voyelles remplacées par un apostrophe quand le mot qui les suit commence par une autre voyelle (je n'écris pas mais je ne sais pas).
Voilà. Je vous encourage à continuer. Ces petites erreurs ne vous empêchent pas de vous exprimer correctement. Vous pouvez aussi me poser des questions si vous ne comprenez pas tous mes commentaires.
Maintenant, le suédois..
| svensken a écrit: | | "Jag vill inte skriva" är antagligen en direktöversättning av "I will not write". |
"I don't want to write" var som jag menade. Men tack för rådet i alla fall. Tack också för dina förklaringar. Nu förstår jag den stora skillnaden mellan "varken" och "antingen".
| svensken a écrit: | | Vill du säga "men alldeles nyss sa jag att det finns ett ord som heter "varken"? |
Jag ville hellre säga : "men alldeles nyss sa jag att "antigen" är ett ord liknande ett annat ord som heter "varken"".
Jag tycker att det inte är så svjårt att lära mig vilka ord är neutrum och vilka ord är inte neutrum. Kanske är det som när svenskerna lära sig manliga / kvinnliga på franska!
Jag vet inte varför jag använt "bog" (danska) för "bok" !
| svensken a écrit: | | sträng kan inte en kurs vara... |
Kan man säga att en lärare är (inte) sträng ?
| svensken a écrit: | | Nårga svåra ord denna gång? Säg till i så fall! |
Något .. men jag hittade dem i min ordbok
Vi läses !
Dernière édition par Zwielicht le Sunday 03 Jun 07, 1:55; édité 1 fois |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Saturday 02 Jun 07, 19:17 |
|
|
Bonjour Zwielicht!
Merci pour votre commentaires! Ils m'aident de me rappeler la grammaire qui j'ai appris au lycée. Et je comprends votre explication de la raison que je dois utiliser le conditionnel dans la phrase actuelle. Votre version de la phrase se rapproche davantage de mon intention. Merci beaucoup!
Mais je voudrais une bonne traduction de "la mienne". Je comprends le sens, mais ne puex pas trouves un bon traduction.
Nu till några kommentarer på ditt senaste inlägg:
| Zwielicht a écrit: | | "I don't want to write" var som jag menade. |
Bra! Då var det rätt som du skrev! Dock förekommer ett litet syftningsfel i det du skrev här. Man kan nämligen skriva som du skrev, men jag är nästan helt säker på att det inte var så du menade. (Jag hoppas jag inte rör till det för dig nu, men det du skrev har samma betydelse som meningen ""I don't want to write" var som det som jag menade".) Det fattas dock bara ett ord för att förtydlga vad du verkligen menar. Såhär bör meningen vara:
""I don't want to write" var det som jag menade." ("Det" måste alltså finnas där och syfta på citatet.)
| Zwielicht a écrit: | | Jag ville hellre säga : "men alldeles nyss sa jag att "antigen" är ett ord liknande ett annat ord som heter "varken"". |
Egentligen kan man säga såhär, men så kallad "pågående form" (liknande) används inte lika ofta i svenska som i exempelvis engelska och franska. Jag skulle hellre skriva "som liknar" istället för "liknande".
| Zwielicht a écrit: | | Jag tycker att det inte är så svjårt att lära mig vilka ord är neutrum och vilka ord är inte neutrum. Kanske är det som när svenskerna lära sig manliga / kvinnliga på franska! |
Här fattas det några "som" igen. I en del meningar behöver inte "som" finnas med även fast man där kan skriva dit dem. Här måste de dock vara med. Såhär föreslår jag att det ovan citerade skrivs:
"Jag tycker att det inte är så svårt att lära mig vilka ord som är neutrum och vilka ord som inte är neutrum (eller "...vilka ord som är neutrum och vilka som inte är det", eller "...vilka ord som är, och vilka som inte är, neutrum). Kanske är det som när svenskarna (eller ännu hellre "svenskar") lär sig maskulinum / femininum på franska!"
| Zwielicht a écrit: | | Kan man säga att en lärare är (inte) sträng ? |
Eftersom detta är en fråga måste "(inte)" sitta före "är" istället för efter: "Kan man säga att en lärare (inte) är sträng?"
Svaret på frågan är: Ja, en lärare kan vara sträng!
| Zwielicht a écrit: | | Något .. men jag hittade dem i min ordbok |
Bra! Rätt användning av "dem" i den här meningen! Framsteg!
Det är dock lite olika numerus i meningen.
Om det rör sig om ett ord ska det stå:
"Något .. men jag hittade det i min ordbok."
Om det rör sig om flera ord ska det stå:
"Några .. men jag hittade dem i min ordbok."
| Zwielicht a écrit: | | Vi läses ! |
Ja...hehe...så kan man ju skriva... jag har inte direkt sett det förut, men det är väl egentligen rätt...
Så tja... vi läses väl då! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Saturday 02 Jun 07, 23:30 |
|
|
| Zwielicht a écrit: | | Jag tycker att det inte är så svjårt att lära mig vilka ord är neutrum och vilka ord är inte neutrum. Kanske är det som när svenskerna lära sig manliga / kvinnliga på franska! |
När jag läste franska och vi skulle lära oss vilka franska ord som var maskulina och vilka som var feminina, fick vi lära oss att det inte finns något särskilt system men däremot en tumregel:
Om ett ord slutar på "e" är det med stor sannolikhet feminint. Det var därför jag trodde att "texte" var feminint tidigare, men det är alltså ett av undantagen.
Angående de svenska genusen reale och neutrum har jag hört av andra personer, med annat modersmål än svenska, att det är svårt att veta vilka ord som tillhör reale och vilka som tillhör neutrum. Det kan jag nog förstå, för jag ser knappt något samband själv över huvudtaget. Till exempel innefattar ju båda genusen ord för både levande och icke-levande ting.
Du verkar ju ändå tycka att detta inte är särskilt svårt. Hur har du gjort för att lära dig detta? Det skulle vara intressant för mig att veta! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Sunday 03 Jun 07, 4:25 |
|
|
Bonsoir svensken
| svensken a écrit: | | Merci pour votre commentaires! |
votre commentaire (singulier) ou vos commentaires (pluriel).
| svensken a écrit: | | Ils m'aident de me rappeler la grammaire qui j'ai appris au lycée. |
Ils m'aident à me rappeler la grammaire que j'ai apprise au lycée.
Petit rappel..
grammaire est un mot féminin et il faut accorder le participe passé (apprendre --> appris/apprise) en genre et en nombre avec l'objet direct quand celui-ci est placé avant le verbe, quand le verbe auxiliaire est avoir (pour être, c'est un peu plus compliqué!).
| svensker a écrit: | | Et je comprends votre explication de la raison que je dois utiliser le conditionnel dans la phrase actuelle. |
Il arrive qu'on dise et écrive "la raison que", mais ce n'est pas tout à fait correct. On écrit habituellement : "la raison de" ou "la raison pour laquelle", dépendamment si la clause suivante contient un verbe ou non:
"la raison de mon succès est simple" (sans verbe)
"la raison pour laquelle j'ai du succès est simple" (avec verbe)
Vous remarquerez que raison est féminin, sinon on écrirait "pour lequel".
Da ma correction précédente, j'avais mentionné que le verbe suivant un "si" dans une phrase au conditionnel devait être à l'imparfait. C'est faux. Désolé! Le verbe doit être au subjonctif. Pour les personnes "nous" et "vous", les formes de vouloir à l'imparfait et au subjonctif sont identiques (nous voulions, vous vouliez). Donc l'exemple était bon, mais l'explication était mauvaise. Je l'ai corrigée. | svensken a écrit: | | Je comprends le sens, mais ne puex pas trouves un bon traduction. |
J'imagine que puex est une faute de frappe (peux). trouves devrait être à l'infinitif (jag kan inte hitta) : trouver.
Je comprends le sens, mais ne peux pas trouver une bonne traduction.
Le mot traduction est féminin. Dans les langues indo-européennes qui ont un genre féminin, les mots se terminant en "-tion" (allemand, norvégien, -ción espagnol, -ção portugais, -zione italien, -tie néerlandais, -ция russe) proviennent presque tous du latin, et sont féminins. En suédois ils sont non-neutres mais ils ont déjà été féminins*. Il y a quelques exceptions (évidemment!) : bastion, par exemple, est masculin.
*On peut considérer que le genre "reale" / non-neutre en suédois regroupe les anciens genres féminin et masculin
Avant de passer au suédois, voici une phrase équivalente à ta phrase originale de l'ancien message (en anglais) :
I will be very grateful if you want to help me.. alors que tu voulais surement dire : I'd be very grateful ...
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
| svensken a écrit: | | var det som jag menade." |
Tack igen! Det var den andra gången (när?) som jag gjorde det här felet. | Zwielicht a écrit: | | Jag tycker att det inte är så svjårt att lära mig vilka ord är neutrum och vilka ord är inte neutrum. Kanske är det som när svenskerna lära sig manliga / kvinnliga på franska! |
svjårt var ett tryckfel.
| Svensken a écrit: | | Här fattas det några "som" igen. |
Tredje slaget!!! 
Jag förstår inte helt den här meningen :
| svensken a écrit: | | I en del meningar behöver inte "som" finnas med även fast man där kan skriva dit dem. |
Varför börjar den med ett-"I" ?
| Svensken a écrit: | | Det är dock lite olika numerus i meningen. |
Vad heter numerus? Det låter som latin !
Det finns några ord som jag måste söka i min ordbok.
| svensken a écrit: | | Om ett ord slutar på "e" är det med stor sannolikhet feminint. Det var därför jag trodde att "texte" var feminint tidigare, men det är alltså ett av undantagen |
Ja, tycker du inte om undantagen? Franska har flera av dem. Texte kommer till oss av ordet textus på latin, (vilket) som är masculint.
| svensken a écrit: | | Angående de svenska genusen reale och neutrum har jag hört av andra personer, med annat modersmål än svenska, att det är svårt att veta vilka ord som tillhör reale och vilka som tillhör neutrum |
Jag tycker att det beror om ens modersmål. Min modersmål har 2 genus, och jag vet att om ett franskt ord är feminint, det motsvaranda svenska ordet (om det finns) är antagligen "reale". Det hjälper i många fall, men det fungerar inte med "-tek" orden (discothèque, bibliothèque).
Jag också läser grekiska och tyska, och det hjälper mig att kunna några neutralta ord. Men vad som hjälpt ännu bättre är de övningarna som jag har gjort på svenskkurserne.
| svensken a écrit: | | jag ser knappt något samband själv över huvudtaget |
Huvudtaget = la prise de tête ? Vi säger "se prendre la tête" på franska. Det menar att försöka hårt att förstå något. Men jag förstår inte helt din mening. Kan du varsågod förklara vidare ?
| svensken a écrit: | | innefattar ju båda genusen ord för både levande och icke-levande ting |
Ja, det finns olika historiska grunder för olika ord.. Det är inte följdriktigt. 
| svensken a écrit: | | Hur har du gjort för att lära dig detta? |
Som jag skrev ovan är det en mixning av att övar mig och att komparera med andra indoeuropeiska språk. Till exempel, "barn" är neutrum på svenska och "kind" är neutrum på tyska. "-skap" (svenska) och "-schaft" (tyska) har "samma" genus (jag menar att både inte är neutralta).
Orden som beskriva en kvalitet (en egenskap) är ofta feminina (eller reale om femininum inte finns).
Jag också vet att de svenska orden som slutar på "-um" och "-gram" är neutrala.
Nu tittar jag på ishockey. Vår lag har en poängs försprång ! Den tredje perioden börjar just nu!
Adjö! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Monday 04 Jun 07, 18:16 |
|
|
Bonjour Zwielicht!
| Zwielicht a écrit: |
grammaire est un mot féminin et il faut accorder le participe passé (apprendre --> appris/apprise) en genre et en nombre avec l'objet direct quand celui-ci est placé avant le verbe, quand le verbe auxiliaire est avoir (pour être, c'est un peu plus compliqué!). |
Merci! Je n’ai pas su qu’il faut accorder le participe passé. C’est très bien de savoir!
Il y a d’autres formes des verbes qu’il faut accorder aussi?
| Zwielicht a écrit: | | Da ma correction précédente, j'avais mentionné que le verbe suivant un "si" dans une phrase au conditionnel devait être à l'imparfait. C'est faux. Désolé! Le verbe doit être au subjonctif. Pour les personnes "nous" et "vous", les formes de vouloir à l'imparfait et au subjonctif sont identiques (nous voulions, vous vouliez). Donc l'exemple était bon, mais l'explication était mauvaise. Je l'ai corrigée. |
J’ai un question sur ce commentaire: Je ne connais pas "Da". Da = Dans?
Je n’ai pas apprise la forme subjonctif, mais dans mon livre de grammaire franCaise je peux lire de la correspondance en suédois est "konjunktiv". Mais j’ai utilisé subjonctif/"konjunktiv" en latin quand je faisais des études latins au lycée.
| Zwielicht a écrit: | | J'imagine que puex est une faute de frappe (peux). trouves devrait être à l'infinitif (jag kan inte hitta) : trouver. |
Oui, aussi bien "puex" et "trouves" sont fautes des frappes. C’est plus difficile de voir des fautes pareilles en une langue qui n’est pas la langue maternelle.
| Zwielicht a écrit: | | Le mot traduction est féminin. Dans les langues indo-européennes qui ont un genre féminin, les mots se terminant en "-tion" (allemand, norvégien, -ción espagnol, -ção portugais, -zione italien, -tie néerlandais, -??? russe) proviennent presque tous du latin, et sont féminins. |
C’est moins difficile de savoir quels mots qui sont masculins et quels qui sont féminins si on connaît l’historique derrière les mots. (l’étymologie ?) Vous connaissez combien des langues?
Kommentarerna på svenskan kommer i ett inlägg senare! |
|
|
|
|
|
