| Voir le sujet précédent :: Voir le sujet suivant |
| Auteur |
Message |
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
 écrit le Monday 04 Jun 07, 22:02 |
 |
|
Nu blir det svenska igen!
| Zwielicht a écrit: | | Det var den andra gången (när?) som jag gjorde det här felet. |
Vad menar du med "(när?)"? Om det är så att du undrar du om du kan kan säga "Det var den andra gången när som jag gjorde det här felet" eller "Det var den andra gången när jag gjorde det här felet", så kan jag säga att du varken kan säga det ena eller det andra. Den första meningen fungerar inte alls. Den andra får annan betydelse än du har tänkt dig. (Den betyder då antingen att "när jag gjorde det här felet, var det den andra gången som [något okänt] hände", eller "nej, det var inte den här gången, utan den andra gången, när jag gjorde det här felet" med betoningar på de kursiverade orden.)
| Zwielicht a écrit: | | svjårt var ett tryckfel. |
Menar du verkligen "tryckfel" (= faute d'impression), eller menar du "faute de frappe" (den riktigaste svenska direktöversättningen är "felslag på tangentbordet", men det är ingen bra översättning. Använd istället "skrivfel" eller "slarvfel", som båda kan användas oavsett om man skriver fel på dator eller för hand.)
| Zwielicht a écrit: | | Tredje slaget!!! |
Menar du verkligen tredje ”slaget”? (= le coup) Eller menar du ”gången” (= la fois), ”felet” (= la faute, l'erreur), ”misstaget” (= l'erreur) eller ”nederlaget” (la défaite)?
| Zwielicht a écrit: | Jag förstår inte helt den här meningen :
| svensken a écrit: | | I en del meningar behöver inte "som" finnas med även fast man där kan skriva dit dem. |
Varför börjar den med ett-"I" ? |
[/quote]
”I” = ”Dans”. Min mening är grammatiskt rätt, men den är inte särskilt välformulerad. Jag skulle kunna skriva om den som:
”Ordet ”som” finns med i många meningar. I vissa (”vissa” = ”en del”) meningar kan dock "som" vara överflödigt och därför uteslutas.” Blev det lättare att förstå?
Här är två exempel. I det första kan ”som” uteslutas, men i det andra måste det finnas med.
”Det var den andra gången (som) jag gjorde det här felet.”
”Jag har en bror som heter Kalle.”
Det är dock aldrig fel att ha med ”som” i det första exemplet, så vill man vara extra tydlig ska man absolut ha med ”som”.
| Zwielicht a écrit: | | Vad heter numerus? Det låter som latin ! |
Verbet ”heta” (= s’appeler) har inte samma betydelse som verbet ”betyda” (= signifier, vouloir dire) som du ska använda här.
”Numerus” är ett latinskt låneord. Vad skulle du gissa att det betyder? 
| Zwielicht a écrit: | | Texte kommer till oss av ordet textus på latin, (vilket) som är masculint. |
”Kommer till oss” känns lite märkligt. En svensk skulle inte säga så. Underförstått att det är franska vi pratar om skulle du kunna utesluta ”till oss”.
” ”Texte” kommer av ordet [i]textus på latin.”[/i]
Troligast att en svensk skulle säga är dock:
” ”Texte” kommer av/från latinets [i]textus.”[/i]
Den snyggaste formuleringen är:
” ”Texte” härstammar från latinets [i]textus.”[/i]
| Zwielicht a écrit: | | Jag tycker att det beror om ens modersmål. Min modersmål har 2 genus, och jag vet att om ett franskt ord är feminint, det motsvaranda svenska ordet (om det finns) är antagligen "reale". Det hjälper i många fall, men det fungerar inte med "-tek" orden (discothèque, bibliothèque). |
Endast fyra små fel hittade jag här!
1. Ett prepositionsfel: ”…beror på ens modersmål.”
2. Ett genusfel: ”Modersmål” tillhör neutrum. Därför blir det ” Mitt modersmål…”
3. ordföljd: ”är det motsvarande svenska ordet (om det finns) antagligen "reale" ”
4. motsvarande
| Zwielicht a écrit: | | Jag också läser grekiska och tyska, och det hjälper mig att kunna några neutralta ord. Men vad som hjälpt ännu bättre är de övningarna som jag har gjort på svenskkurserne. |
Några små fel här också:
” Jag läser också (inte fransk ordföljd  ) grekiska och tyska, och det hjälper mig att kunna några neutrala ord. Men vad som hjälpt ännu bättre (”mer” passar bättre än ”bättre” här) är de övningar (”övningar” ska alltså stå i obestämd form här) som jag har gjort på svenskkurserna.
”Svenskkurserne hette den bestämda pluralformen för ”svenkkurser” förr i tiden, men så skriver man aldrig nu längre. Man kan dock stöta på det i gamla texter.
| Zwielicht a écrit: | | svensken a écrit: | | jag ser knappt något samband själv över huvudtaget |
Huvudtaget = la prise de tête ? Vi säger "se prendre la tête" på franska. Det menar att försöka hårt att förstå något. Men jag förstår inte helt din mening. Kan du varsågod förklara vidare ? |
”to try hard to understand” kan aldrig översättas med ”att försöka hårt att förstå” på svenska eftersom ”hårt” inte kan användas såhär i sådana här sammanhang. Jag skulle istället skriva din mening såhär:
”Det innebär/betyder att verkligen försöka att förstå något.”
”Varsågod” (= franskans ”voilà”) är sammansatt av orden ”Var”, ”så” och ”god”. ”Varsågod” kan därför aldrig skrivas i en fråga eftersom antingen ordföljden eller tempusformen sätter stopp för det. Du skulle dock kunna dela upp ordet ”varsågod” i din fråga, böja det, och skriva såhär:
”Kan du vara så god och förklara vidare?”
De vanligaste formuleringarna av din fråga är dock:
”Skulle du kunna (konditionalis = le conditionel) förklara vidare?”
eller bara
”Kan du förklara vidare?”
Ja, jag kan förklara vidare!
Jag kan börja med att säga att jag skrev lite fel. Man kan skriva ihop och skriva isär ”över huvud taget” på alla sätt förutom det som jag gjorde det på. Det kan alltså heta ”överhuvudtaget”, ”överhuvud taget” eller ”över huvud taget”. Alla tre varianter är rätt, men alltså inte den jag (och många andra svenskar också, tyvärr) skrev tidigare.
Uttrycket kan ersättas med det svenska ordet ”alls” (”at all” på engelska).
Jag skulle alltså ha kunnat skriva min mening såhär:
”själv ser jag knappt något samband alls”
| Zwielicht a écrit: | | Som jag skrev ovan är det en mixning av att övar mig och att komparera med andra indoeuropeiska språk. Till exempel, "barn" är neutrum på svenska och "kind" är neutrum på tyska. "-skap" (svenska) och "-schaft" (tyska) har "samma" genus (jag menar att både inte är neutralta). |
Såhär skulle jag ha skrivit detta:
”Som jag skrev ovan är det en blandning av att öva mig och att jämföra med andra indoeuropeiska språk. Till exempel, "barn" […] genus (jag menar att båda inte är neutrala).”
Visst kan man säga ”mixning”, men det är snyggare att skriva ”blandning”.
”Komparera” gör man bara med adjektiv (dvs räknar upp adjektivet i positiv, komparativ och superlativ), och ordet är inte en direktöversättning av engelskans ”compare” och franskans ”comparer”.
| Zwielicht a écrit: | | Orden som beskriva en kvalitet (en egenskap) är ofta feminina (eller reale om femininum inte finns). Jag också vet att de svenska orden som slutar på "-um" och "-gram" är neutrala. |
Såhär ska det stå:
” Orden som beskriver en kvalitet (en egenskap) är ofta feminina (eller reale om femininum inte finns). Jag vet också (inte fransk ordföljd ) att de svenska orden som slutar på "-um" och "-gram" är neutrala.
Alla ord för geometriska figurer tillhör reale, vilket innebär att även ”parallellogram” är reale. Ett undantag finns dock här: ”streck” är neutralt (fast ”linje”, som betyder i stort sett samma sak, tillhör reale).
| Zwielicht a écrit: | | Vår lag har en poängs försprång! |
Det svenska ordet ”lag” har väldigt många betydelser. Några betydelser tillhör reale och andra tillhör neutrum. Ett lag, som t.ex. ett hockeylag, tillhör neutrum. Det måste därför vara ”vårt lag”.
Jag ska kommentera genus vidare i ett senare inlägg. Jag hinner inte det just nu, men jag gör det gärna senare!
God natt! |
|
|
|
 |
Rémi
Inscrit le: 25 Mar 2005
Messages: 744
Lieu: Paris + Laponie suédoise
|
| écrit le Monday 04 Jun 07, 23:54 |
|
|
Vilken proffsig svensklärare vi fått här på forumet! Helt enormt, alltså! Tack så hemskt mycket för dina inlägg, Svensken! (För då behöver inte jag fundera så mycket på alla småfel som skrivs här...) Och sen vet jag också att någon kommer att påpeka mina egna småfel med gott humör, mycket tålamod och på ett pedagogiskt sätt!  Fortsätt du, bara! |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Tuesday 05 Jun 07, 5:37 |
|
|
Bonsoir Svensken
Le français d'abord!
| svensken a écrit: | Merci! Je n’ai pas su qu’il faut accorder le participe passé. C’est très bien de savoir!
Il y a d’autres formes des verbes qu’il faut accorder aussi? |
Pas vraiment. Parfois on utilise le participe présent comme adjectif, et il faut alors l'accorder.
.La porte coulissante s'ouvre (adjectif formé du participe présent coulissant, accord)
.En coulissant, la porte s'ouvre (gérondif formé du participe présent, pas d'accord)
.J'ai vu la porte s'ouvrant (participe présent, pas d'accord)
Ce n'est pas très important pour l'instant, je crois! Il ne faut pas vous prendre la tête. C'est une question de terminologie.
Tout comme le participe passé en français occupe la place qu'occupe le supinum en suédois, mais vous n'accordez pas le supinum. Vous avez toutefois un participe passé qui s'accorde, et que nous appelons adjectif. C'est une question de terminologie..
Maintenant, si vous le voulez bien, un peu de correction.
| svensken a écrit: | | Merci! Je n’ai pas su qu’il faut accorder le participe passé. |
Il vaudrait mieux utiliser l'imparfait, car il s'agit d'une action continue qui fut soudainement interrompue. Donc on peut écrire:
Je ne savais pas qu'il fallait accorder le participe passé
Il est possible d'utiliser le participe passé, comme vous l'avez fait, mais il faut ajouter l'adverbe jamais:
Je n'ai jamais su qu'il fallait accorder le participe passé
car savoir est une action continue, et non ponctuelle. Difficile à expliquer!
Dans les deux cas, il faut mettre falloir à l'imparfait dans la subordonnée, car la phrase est au passé. Pour résumer:
.Je ne sais pas ce qu'il faut faire (présent - présent)
.Je ne savais pas ce qu'il fallait faire (imparfait - imparfait)
.J'ai toujours su ce qu'il fallait faire (adverbe - passé composé - imparfait)
| svensken a écrit: | | Je ne connais pas "Da". Da = Dans? |
Oui! Désolé, je voulais écrire dans. On ne dit jamais da. On n'écrit jamais da. C'est une faute d'édition de ma part. Bien vu !
| svensken a écrit: | | Je n’ai pas apprise la forme subjonctif |
Bravo, vous avez tenté d'appliquer la règle d'accord du participe passé, et vous avez trouvé le genre (féminin) de forme.
Malheureusement vous avez oublié un détail : l'accord, quand l'auxiliaire est avoir, ne se fait que si le participe passé vient après le complément d'objet direct.  C'est compliqué, je sais.. Il vous faudra un peu de pratique.
Aussi, subjonctif, ici, est l'adjectif du mot forme, et doit donc être accordé. On dit : la forme subjonctive.
Si vous voulez référer au nom (substantif) subjonctif, il faut alors écrire : la forme du subjonctif. Donc:
Je n’ai pas appris la forme subjonctive (COD après)
ou
La forme subjonctive, je ne l'ai pas apprise (COD avant)
ou
Je n’ai pas appris la forme du subjonctif (COD après)
ou
La forme du subjonctif, je ne l'ai pas apprise (COD avant)
| svensken a écrit: | | dans mon livre de grammaire franCaise je peux lire de la correspondance en suédois est "konjunktiv". |
D'accord, ça peut être une forme équivalente. Je n'ai pas encore appris le konjunktiv en suédois (j'utilise skulle.. on verra plus tard ), mais je l'ai apprise en allemand. En allemand il y a "konjunktiv I" et ""konjunktiv II". Mais il est difficile d'établir une correspondance directe entre un de ces temps et un temps du français (conditionnel, subjonctif).
Corrections:
je peux lire que la correspondance en suédois est "konjunktiv".
| svensken a écrit: | | Mais j’ai utilisé subjonctif/"konjunktiv" en latin quand je faisais des études latins au lycée. |
Accord des temps grammaticaux :
Mais j’utilisais le subjonctif/"konjunktiv" en latin quand j'étudiais le latin au lycée.
ou
Mais j’ai utilisé le subjonctif/"konjunktiv" en latin quand j'ai étudié le latin au lycée.
On pourrait dire faire des études latines, mais cela signifierait des études spécialisées, comme un diplôme en études latines. Cela comprend, en plus, des cours sur l'archéologie romaine, sur des auteurs comme Andronicus, Plaute ou Tertullien, etc
| svensken a écrit: | | Oui, aussi bien "puex" et "trouves" sont fautes des frappes. |
D'accord! Petit détail : on dit, fautes de frappe, ou faute de frappe. On n'accorde pas frappe avec faute dans ce cas-ci (il y a un de, frappe n'est pas un adjectif). Mais ce n'est pas très grave! Il faut aussi un article devant "fautes".
ce sont des fautes de frappe
Je tiens à vous rappeller que votre français est très bon! Beaucoup de francophones font des erreurs d'accord de verbe et d'adjectif. | svensken a écrit: | | C’est plus difficile de voir des fautes pareilles en une langue qui n’est pas la langue maternelle. |
Oui ! Je le remarque aussi quand j'écris en suédois.
Ta phrase est grammatiquement correcte, mais si je puis me permettre, il serait préférable d'écrire:
C’est plus difficile de voir des fautes pareilles dans une langue qui n’est pas sa langue maternelle.
ou
C’est plus difficile de voir de telles fautes dans une langue qui n’est pas sa langue maternelle.
La phrase a un sens impersonnel, donc j'utilise le pronom "sa" au lieu de l'article "la". Un peu comme en suédois; "man" et "ens". Pour les prépositions dans et en, je n'ai pas d'explication logique.. désolé
| svensken a écrit: | | C’est moins difficile de savoir quels mots qui sont masculins et quels qui sont féminins si on connaît l’historique derrière les mots. |
Phrase presque parfaite à l'oral ! Bravo. Mais à l'écrit, ça fait un petit peu lourd. On peut simplifier:
C’est moins difficile de savoir quels mots sont masculins et quels mots sont féminins si on connaît l’historique derrière les mots
ou
C’est moins difficile de savoir quels mots sont masculins et lesquels sont féminins si on connaît l’historique derrière les mots
L'étymologie n'est pas l'histoire des langues, mais plutôt l'étude de la composition des mots et de la signification de leurs racines. Un peu comme le ordförstårelse ?
| svensken a écrit: | | Vous connaissez combien des langues? |
Il faudrait écrire:
combien de langues
Ma réponse : je parle, écris et comprends couramment le français et l'anglais. Ensuite viennent l'italien et le suédois (comme vous pouvez voir, j'ai besoin de beaucoup de pratique en suédois). J'ai aussi étudié un peu le grec, l'allemand, le finnois et le danois, mais je suis moins avancé dans ces langues qu'en suédois.
Ces temps-ci j'apprends surtout le vietnamien. Je trouve ça difficile. Et vous? Vous parlez sans doute anglais ! Et les autres langues scandinaves?
Désolé d'en avoir écrit aussi long, mais vous pouvez sauvegarder mes commentaires pour plus tard si ça ne vous intéresse pas pour le moment d'avoir tous ces détails.
Je vais m'ouvrir une bière et entamer le message en suédois
Notre équipe a perdu  |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Tuesday 05 Jun 07, 7:51 |
|
|
| svensken a écrit: | | Menar du verkligen tredje ”slaget”? (= le coup) Eller menar du ”gången” (= la fois), ”felet” (= la faute, l'erreur), ”misstaget” (= l'erreur) eller ”nederlaget” (la défaite)? |
Jag tänkte på baseball. Kanske var det inte en god idé Vad heter det när man försöka att slå ut bollen men lyckas inte ? Jag menade verkligen "gången".
| svensken a écrit: | | Blev det lättare att förstå? |
Nu förstår jag, tack.
Att finna med = Att vara nödvändigt ?
| svensken a écrit: | | Verbet ”heta” (= s’appeler) |
Ahh.. På tyska har verbet "heissen" ofta båda betydelsar. Mitt fel..
| svensken a écrit: | | Vad skulle du gissa att det betyder? |
Det betyder antingen "nombre grammatical".
| svensken a écrit: | | Jag läser också (inte fransk ordföljd ) |
Det var inte fransk ordföljden, men engelsk ordföljden som jag tänkte på!
| svensken a écrit: | | "Komparera” gör man bara med adjektiv |
Jag hade glömt verbet att jämföra.
| svensken a écrit: | | (dvs räknar upp adjektivet i positiv, komparativ och superlativ) |
dvs = det vill säga ?
| svensken a écrit: | | Alla ord för geometriska figurer tillhör reale, vilket innebär att även ”parallellogram” är reale |
Så finns det udantag med "-gram"  Men vilket genus har den geometriska figuren "trapeze" ? Ordet härstammar från nylatinets.
Tack igen.
Har det bra! |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Tuesday 05 Jun 07, 18:52 |
|
|
Hej igen!
Jag tänkte diskutera lite genus nu.
| Zwielicht a écrit: | | Så finns det udantag med "-gram" Men vilket genus har den geometriska figuren "trapeze" ? Ordet härstammar från nylatinets. |
Ja, men "parallellogram" är nog det enda undantaget.
"Trapets", som det heter på svenska var jag tvungen att kolla upp. Ordet har två betydelser:
En sådan trapets som är ett gymnastikredskap tillhör reale.
Den geometriska figuren "trapets" (eller "parallelltrapets") är dock neutral, så här har vi ett undantag från regeln att alla geometriska figurer tillhör reale. Som jag tidigare nämnt är "streck" också neutralt, och dessutom har jag upptäckt två undantag till: "klot" och "rätblock" är också neutrala.
| Zwielicht a écrit: | | och jag vet att om ett franskt ord är feminint, det motsvaranda svenska ordet (om det finns) är antagligen "reale". Det hjälper i många fall, men det fungerar inte med "-tek" orden (discothèque, bibliothèque) |
Det finns många exempel på feminina franska ord vars svenska översättning inte tillhör reale. Ett exempel är "une table" som heter "ett bord" på svenska och således är neutralt.
| svensken a écrit: | | Zwielicht a écrit: | | Vad heter numerus? Det låter som latin ! |
Verbet ”heta” (= s’appeler) har inte samma betydelse som verbet ”betyda” (= signifier, vouloir dire) som du ska använda här. |
Jag kom på att jag måste göra en lite korrigering här! "Heta" och "betyda" har inte samma betydelse, men man kan säga att ett ord heter något på ett annat språk.
Man kan inte använda "heta" som du gjorde. Där måste du använda "betyda" eller "innebära". Vad som däremot hade varit korrekt är:
"Vad heter numerus på franska/engelska?"
Jag kom på detta då jag märkte att jag ovan skrev ""une table" som heter "ett bord" på svenska".
Nu tillbaka till genusdiskussionen!
Det finns även många exempel på ord som tillhör reale på svenska, men som är maskulina på franska. Alla franska ord som slutar på -eur tillhör till exempel reale på svenska.
Men du skriver ju de flesta svenska ord med rätt genus! Det är inte alla som har så lätt för det! Du har ju stor hjälp av ditt etymologiska (och jag menar alltså detta inte som "språkhistoria" utan snarare "historien bakom ord") kunnande och att du kan så många språk.
Själv talar jag svenska och engelska flytande (svenskar brukar generellt sett vara väldigt duktiga på engelska). Franska klarade jag mig på i Frankrike när jag var där senast för två år sedan, men jag har nästan inte använt det språket sedan dess så det känns att jag har tappat många ord. Den mesta av grammatiken (som jag kunde då, en del grammatik som du tar upp har jag aldrig tidigare fått lära mig ) finns dock kvar rätt bra i minnet, även fast jag skriver fel ibland i alla fall.
Bland de skandinaviska språken kan jag utan problem läsa både danska och norska. Danskt tal kan dock ofta vara svårt att förstå. Norska har jag inga problem med alls. Isländska förstår jag inte mycket av, varken i skrift eller tal, eftersom det är så pass olikt svenska. (Fornsvenska sägs dock ha mycket gemensamt med isländska.)
Jag har även läst latin på gymnasiet, men bara i ett år. Franska läste jag totalt fyra år i skolan (inklusive ett år på gymnasiet).
I och med att jag sjunger mycket i kör på en rätt avancerad nivå kan jag dessutom uttal och många ord på många språk (t.ex. finska, ryska, italienska, spanska, tyska m.fl.) som jag egentligen inte har studerat. Men de språken skulle jag aldrig kunna göra mig förstådd på.
Kommentarer på dina senaste franska och svenska inlägg kommer, men inte just nu...
"Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge" finns det ett känt svenskt ordspråk som heter.
Ha det bra!
Dernière édition par svensken le Tuesday 05 Jun 07, 20:33; édité 3 fois |
|
|
|
|
meuuh
Inscrit le: 12 Jun 2006
Messages: 982
Lieu: Mie en ole opaštuja Karjalašša
|
| écrit le Tuesday 05 Jun 07, 19:26 |
|
|
| Kvifor opne dokk kje eit ny forum om den svenske grammatik?... |
|
|
|
|
svensken
Inscrit le: 29 May 2007
Messages: 28
Lieu: Stockholm
|
| écrit le Tuesday 05 Jun 07, 20:11 |
|
|
Jag gjorde det, men sedan blev det att vi fortsatte i den här tråden i alla fall...
Men nu kommer jag att fortsätta det här utbytet i tråden jag startade häromdagen ("Fråga en svensk om svenska (og kanskje litt norsk)!"), så Zwielicht, du hittar mitt nästa inlägg där! |
|
|
|
|
Normanneren
Inscrit le: 18 Mar 2007
Messages: 165
Lieu: Odense - Danemark
|
| écrit le Wednesday 13 Jun 07, 0:45 |
|
|
| herve a écrit: | Da jeg var yngre (jeg er ikke så gammel !), havde jeg meget interesse i Sverige og det svenske sprog. Jeg havde meget lyst til at lære svensk. Derfor ville jeg gerne have en kugleven fra Sverige ; desværre kunne jeg ikke finde én ; jeg fandt alligevel nogen fra Danmark, som gerne ville skrive med en franskmand.  "Det er ikke så godt" troede jeg...En dag besluttede vi at møde hinanden. Fra denne første rejse kan jeg rigtigt lide Danmark Selvom Danmark ligger midt i Europa, bliver det så speciellt. Jeg kan lide Danmarks særlige stemning. Selvom jeg stædivæg interresser mig for Sverige, Norge,osv... har Danmark et specielt betydning for mig |
Udtrykket kugleven kendte jeg ikke, til gengæld kender jeg penneven men du leger sandsynligvis med ordene (kugle-penne-ven).
Jeg vil næppe sige, at Danmark ligger midt i Europa medmindre det europæiske tyngdepunkt er flyttet en del nord (og en smule vest) på i forhold til det reelle midtpunkt i Europa.
P.S.: Le gallo serait-il en passe d'être fortement concurrencé par le brezonheg en Ill-ha-Gwilen puisque tu écris Roazhon au lieu de Resnn pour Rennes? OK, c'est du hors-sujet et plutôt une question pour le forum celtique ou celui des langues d'Oïl. |
|
|
|
|
meuuh
Inscrit le: 12 Jun 2006
Messages: 982
Lieu: Mie en ole opaštuja Karjalašša
|
| écrit le Wednesday 13 Jun 07, 15:45 |
|
|
| Citation: | | Udtrykket kugleven kendte jeg ikke |
Eg også... Eg bruk særleg ordet "brev venn".
Haaa... De svenske, norske og danske språkene e kje dei samma... |
|
|
|
|
Rémi
Inscrit le: 25 Mar 2005
Messages: 744
Lieu: Paris + Laponie suédoise
|
| écrit le Thursday 14 Jun 07, 22:13 |
|
|
"Jeg også" = moi aussi
"Ikke jeg heller" = moi non plus.
|
|
|
|
|
Aszev
Inscrit le: 05 Apr 2006
Messages: 32
Lieu: Suède
|
| écrit le Saturday 23 Jun 07, 2:57 |
|
|
| svensken a écrit: | | (Fornsvenska sägs dock ha mycket gemensamt med isländska.) |
Faktum är att isländska är långt närmre besläktat med fornsvenska än dagens svenska är
Isländska är en nästintill oförändrad utveckling (bortsett från vokalskiftet och vissa andra uttalsförändringar) av fornvästnordiska, fornsvenskan däremot representerade tillsammans med forndanskan fornöstnordiska. Skillnaderna däremellan är inte större än att man kan kalla dem dialekter av samma språk. |
|
|
|
|
Stinus
Inscrit le: 05 Jul 2007
Messages: 11
Lieu: France / Danemark
|
| écrit le Thursday 05 Jul 07, 11:24 |
|
|
Hej til jer alle 
Jeg ved godt at jeg nok er lidt ved siden af temaet (studerer ikke dansk eller svenska mere ) men sikke en glœde at kunne skrive paa dansk ( jeg kan ikke finde det danske a med krone paa ^^ hjœlp ! )
Jeg er dansk og har boet i Frankrig i cirka 9 aar i denne omgang
je suis venu en France pour la première fois en 1992 pour une année scolaire, et ça a été un coup de foudre ! comment ne pas tomber amoureuse d'un pays comme la France ??
Je découvre encore le site mais je sent que je pourrai très vite devenir une habituée for her er virkelig hyggeligt ^^ n'aimez-vous pas ce mot "hyggeligt" ? je n'ai jamais réussi a trouver un mot français pour le traduire |
|
|
|
|
felyrops
Inscrit le: 04 May 2007
Messages: 1143
Lieu: Sint-Niklaas (Belgique)
|
| écrit le Thursday 05 Jul 07, 13:00 |
|
|
Salut Stinus, et bienvenu sur le forum. Etant flamand, et ne parlant pas le danois, j'ai tout de suite compris 'her er virkelig hyggeligt':
en flamand on dit "ik ben werkelijk ingelicht". C'est pas fascinant ça, à 600 km de distance... |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Thursday 05 Jul 07, 15:30 |
|
|
Bienvenue Stinus !
| Stinus a écrit: | | ^^ n'aimez-vous pas ce mot "hyggeligt" ? je n'ai jamais réussi a trouver un mot français pour le traduire |
Je me suis toujours fait dire qu'il était intraduisible..
confortable, plaisant, chaleureux, sympathique, mignon, cordial.. ? |
|
|
|
|
Zwielicht
Inscrit le: 30 Jan 2007
Messages: 1227
Lieu: la rencontre des eaux
|
| écrit le Thursday 05 Jul 07, 15:35 |
|
|
| felyrops a écrit: | Salut Stinus, et bienvenu sur le forum. Etant flamand, et ne parlant pas le danois, j'ai tout de suite compris 'her er virkelig hyggeligt':
en flamand on dit "ik ben werkelijk ingelicht". C'est pas fascinant ça, à 600 km de distance... |
Ce n'est encore pas tout à fait ça, felyrops.. Pour hyggeligt, voir mon message précédent. her signifie ici (hier). |
|
|
|
|
|
